I dag beger sig många iväg med picknickkorg till midsommarfiranden för att lyssna till folkmusik och dansa runt majstången. Kanske efterföljs ringdansen av sedvanlig middag med färskpotatis, sill och snaps. Vi firar högtiden, men hur många vet egentligen var traditionerna kommer ifrån? Lars Kruthof på Gotlands Museum har fördjupat sig i högtidens hopkok av seder.
– Det som är spännande är just blandningen. Vi tror att de grejer vi gör är oerhört gammeldags, men de är inte det. Grunden till de flesta traditioner kom till i början av 1900-talet, under en tid då det nationalistiska var så viktigt.
Själva midsommarfirandet är egentligen en kyrkohögtid tillägnad Johannes Döparen. I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret och att vårens växtlighet firades in.
– I dag sker midsommar i samband med att vi går på semester. I det tuffa arbetsklimatet som vi har med all stress kanske det istället är en viktig aspekt av firandet, den blir som en skolavslutning för vuxna.
Midsommarstången är kanske det som man mest förknippar med svenskt midsommarfirande. Men faktum är att det ursprungligen är en tysk tradition från medeltiden, och majstången har sedan används i norra Europa för att fira in våren och ljuset. På matbordet är, förutom jordgubbar och sill, färskpotatisen oumbärlig. Men att äta färskpotatis till midsommar är ingen tradition med gamla anor.
– Förr i tiden såg man till att äta den gamla potatisen först och sparade nypotatisen. Vårt midsommarmatbord är en 1900-talsföretelsee.
Vissa seder som vi har i dag är rester från folktron, där man trodde på magi och övernaturliga väsen.
– I folktron följde man årets skiftningar och upplevde att magiska saker hände kring högtider. Det finns kvar i dag i form av att vi lägger sju sorters blommor under kudden för att drömma om vår tilltänkta, berättar Lars Kruthof.
Inte heller den väletablerade midsommarsången "Små grodorna" är det minsta svensk.
– Det är ursprungligen en nidvisa från England, som användes under Napoleonkriget mot Frankrike.
Folkmusiken är ännu en sed som lever kvar, trots att det inte är musik som ligger på topplistorna i dag.
– Det skulle kännas konstigt att dansa runt granen till Avicii, trots att den musiken egentligen tilltalar fler. Jag tänkte på det när jag hörde musiken från studentflaken, mycket kände jag inte igen men plötsligt spelades "Sommartider" med Gyllene Tider. Det finns låtar som blivit traditionsbärande för svensk sommar, trots att de är en annan typ av musik än den som spelas i dag.
Hur vi firar midsommar har förändrats med åren, berättar Lars Kruthof. Gamla traditioner har försvunnit och nya inslag har tillkommit, men en tradition som svenskar hållit hårt på är alkoholen.
– Det som är konstant är att man har förtärt väldigt mycket alkohol, det tycks vara en gammal tradition att berusa sig kring högtider. Man kan gå tillbaka till medeltiden då man bryggde exempelvis julöl och påsköl. Det ligger kanske i vårt folksinne och i vår kultur att förlusta sig med alkohol, säger Lars Kruthof.
Han tycker att det är intressant hur ett sekulariserat land som Sverige ändå håller så hårt på sina traditioner.
– Jag upplever att vi människor har lättare att överge religion och svårare att överge tradition. Vi lever i ett land med få bekännande kristna, men många kan ändå tänka sig att gifta sig eller döpa barn i kyrkan, säger Lars Kruthof och tillägger:
– Det komiska med traditionerna är att de lever kvar utan syfte, vi vet inte varför vi gör det.
Varför tror du att vi behöver traditioner?
– Att glädja oss åt sommaren och julen är ett sätt att dela in året så att vi kan greppa tiden. Eftersom vi har olika årstider tror jag att det finns en vilja att fira in det nya. Men jag tänker att det finns få kulturer som inte har festdagar där människor samlas och har roligt tillsammans.
Finns det någonting historiskt sett som tyder på att våra traditioner är hotade?
– Det tror jag inte. Skulle vi sluta med en tradition skulle det inte vara av tvång. När vi avslutar en tradition gör vi det för att vi känner oss färdiga med den, att den inte är aktuell längre. Jag tror att vi kommer fira midsommar om hundra år också, men det kommer att vara en midsommar för de människor som lever då.
För honom själv blir årets firande en stillsam historia med familjen på Fårö.
– Vi äter något gott, badar och har det trevligt.
Vad kan du inte vara utan?
– Om jag inte får färskpotatis och matjessill känns det inte som midsommar, och att få vara en dag tillsammans med nära och kära, säger Lars Kruthof.