Det senaste året har Erica Norman Arver, litteraturvetaren vid Uppsala universitet, tillbringat hundratals timmar i Ingmar Bergmans privata bibliotek, vid Hammars på Fårö.
– För ungefär ett år sedan skulle jag skriva en masteruppsats i litteraturvetenskap och var inne på ett helt annat spår, när jag råkade få en visning av Kerstin Kalström på Hammars. Det var fascinerande i sig, men när jag kom in i biblioteket blev jag överväldigad, berättar Erica Norman Arver och fortsätter:
– Jag drog ut en bok på måfå, Märta Tikkanens ”Århundradets kärlekssaga”, öppnade upp den och såg att han kommenterat i marginalen. Jag stod nästan och skakade.
När Kerstin Kalström, intendent på Stiftelsen Bergmangårdarna, berättade att det fanns många fler anteckningar gjorda av Bergman i böckerna, som ingen tagit sig an, övergav Erica Norman Arver sin första uppsatsidé.
Hon uppskattar att det finns mellan 4 000 och 5 000 volymer i Bergmans bibliotek.
– I tre till fem procent av dem har han gjort markeringar, till stor del i psykologiböcker, men även i biografier, essäer och lite skönlitteratur, då främst Strindberg.
Det ger en inblick i vad och hur Bergman läste och hur han reagerade på detta.
– Det är en dialog han för med litteraturen på sidorna, säger Erica Norman Arver.
Hittills har hennes forskning både bekräftat och visat på nya sidor hos Ingmar Bergman.
– Den här forskningen har bara börjat, så det här är bara en indikation, en känsla, men det första jag känner är att den bekräftar en nyfikenhet – viljan att lära sig något nytt, viljan att gå in i människan och människans själ.
Det gäller inte minst Bergmans eget inre. "Jag är en tunnvägging!", har Bergman till exempel skrivit i psykiatriprofessorn Johan Cullbergs "Dynamisk psykiatri".
– Den här viljan att inte släppa, viljan att förstå, en envishet och en öppenhet – han var väldigt modig, säger Erica Norman Arver.
Frågeställningar som ofta skymtat i hans filmer.
– Men här blir det med ord, genom understrykningar, utropstecken, obs och kommentarer.
På tisdagen under Bergmanveckan kommer hon att berätta om sin forskning i bygdegården på Fårö.
– Jag har fokuserat på böckerna om psykologi, gått igenom dem, läst och tolkat. I och med att jag i grunden har en fil.kand. i psykologi är det ingen ny vetenskap för mig.
Nästa steg blir att studera yrkespersonen Bergmans relation till litteraturen.
– Det är mycket arbete som återstår, jag tror att det kan ta några år, säger Erica Norman Arver.
Hon är tacksam över förtroendet att få tillgång till Bergmans eget bibliotek.
– Det är en fantastisk kulturinsats som norrmannen Hans Gude Gudesen har gjort, annars hade allt detta varit skingrat för vinden.