Allt började med att journalisten Gunnar Öberg fick revyartisten Allan Nilsson att läsa Dagmar Edqvists romaner. Hos Allan väcktes frågan: "Varför görs inga pjäser baserat på böckerna?". Idén framfördes till dåvarande länsteaterchef Örjan Herlitz. Dagen därpå var projektet med att etablera en amfiteater i Närsakar igång.
Den första pjäsen, "Ormkvinnans barn", hade premiär 2005. In genom Närsån seglade ett vikingaskepp manövrerat av bygdens bönder.
Boende i När, Lau, Burs, Rone och Alva la ner stort engagemang på uppbyggandet av scenen och repetition inför pjäsen. Närrevyn, Länsteatern på Gotland och När Hembygdsförening var också engagerade. Bidrag från EU var avgörande i finansieringen.
Dokumenterade det hela gjorde filmaren Göran Setterberg. För fyra år sedan påbörjade han arbetet med att klippa ner det nittio timmar långa filmmaterialet från 2005, 2006 och 2019. Resultatet blev dokumentärfilmen "Ormkvinnans barn – Krönika från När – med eko från vikingatid".
– Filmen handlar om hur en hel bygd samlas kring två stora projekt, dels byggnationen av utomhusscenen Närsakar i När och dels instuderingen av vikingskådespelet "Ormkvinnans barn", med 30 roller, 20 barnstatister, 80 handsydda kostymer, 3 hästar och ett vikingaskepp, säger Göran Setterberg.
Göran Setterberg berättar att dokumentären inleds med en animerad version av inledningen till Gutasagan. Vad människor gör och lever av i När, en gles- och jordbruksbygd, löper som en röd tråd genom filmen. Bland annat följer kameran en bonde som om dagarna mjölkar sina kor, för att på övrig tid spika och hamra på scenen. En annan röd tråd är teaterrepetitionerna samt själva skådespelets tillkomst och huvudhandling.
I helgen hade dokumentären "smygpremiär" för de medverkande i filmen. Totalt närvarade 70 personer under två "pandemisäkrade" visningar i bygdegården i När. Reaktionerna lät inte vänta på sig.
– Det kom applåder under själva filmen, det har jag aldrig varit med om förut.
Världspremiären av dokumentären är tänkt att äga rum i När i slutet av september.
– Sedan har jag en förhoppning om att filmen ska visas på alla biografer på Gotland. Det är många som har frågat: "Den kommer väl på TV?". Vi får se hur det går. När filmen är färdigställd tar publiken över. Framtiden får utvisa vilket genomslag den får, säger Göran Setterberg.