Oscarsvinnande regissör tillbaka efter tolv Är

Det Ă€r tolv Ă„r sedan Jane Campion senast var aktuell med en lĂ„ngflm. Men nu Ă€r det dags igen. Den Netflix-producerade ”The power of the dog” har premiĂ€r I Venedig och Ă€r tveklöst en av festivalens mest efterlĂ€ngtade filmer.

Jane Campion Àr tillbaka till lÄngfilmsformatet efter en lÄng paus. Arkivbild.

Jane Campion Àr tillbaka till lÄngfilmsformatet efter en lÄng paus. Arkivbild.

Foto: Jordan Strauss/AP/TT

Film2021-09-01 13:17

Jane Campion har sjÀlv en ödmjuk instÀllning till hajpen kring filmen.

– SĂ„ snĂ€llt att man sĂ€ger sĂ„. Jag hoppas jag inte gör dem besvikna, sĂ€ger hon nĂ€r TT möter henne pĂ„ den soldrĂ€nkta terrassen vid Hotel Excelsior i Venedig.

Covidreglerna gör att vi journalister ska bÀra munskydd. Campion tar av sig sitt, vi sitter ju ÀndÄ utomhus. Och munskydd gör att det ibland kan vara svÄrt att höra vad en person sÀger.

Gjorde "Top of the lake"

Jane Campion har visserligen varit borta frĂ„n lĂ„ngfilmsbranschen i mer Ă€n ett decennium, men under den tiden skrev och regisserade hon bland annat tv-serien ”Top of the lake” (dĂ€r David Dencik hade en av huvudrollerna).

– Att jobba med tv var kul, eftersom det Ă€r mycket friare Ă€n nĂ€r man gör spelfilm. Å andra sidan Ă€r det lĂ„ngt, det blev ju tolv avsnitt. SĂ„ nu kunde jag Ă„ter njuta av vilken perfekt lĂ€ngd tvĂ„ timmar Ă€r.

Filmen bygger pÄ Thomas Savages roman med samma namn (inte att förvÀxla med en roman med samma titel skriven av Don Winslow). Handlingen utspelas i Montana pÄ 1920-talet. Bröderna Phil och George driver en ranch, Phil Àr macho och burdus, George Àr mer sympatisk och har goda manér. NÀr han gifter sig med den ensamstÄende mamman Rose och hon flyttar in med sin son Peter Àr det dags för konflikter.

– Jag lĂ€ste boken och blev alldeles hĂ€nförd. Det var det som gjorde att jag ville göra filmen, och jag började skriva manuset. Jag hade tĂ€nkt filma i USA, men sĂ„ pĂ„stods det att liknande natur finns i Nya Zeeland. Jag trodde de skĂ€mtade med mig, men sĂ„ insĂ„g jag att de hade rĂ€tt. SĂ„ vi filmade i New Zeeland, man jag krĂ€vde att jag skulle fĂ„ flyga in nĂ„gra Ă€kta cowboys.

HÀnger pÄ covid

Hon tvekar lite inför om man ska kalla ”The power of the dog” för en vĂ€stern.

– Jag ser den mer som ett drama, som ett kammarspel.

Vad man Ă€n definierar den som, Ă€r det en film med majestĂ€tiska vyer – och Campion hoppas att filmen vid sidan av strömningen ska fĂ„ en möjlighet att ses pĂ„ bio.

– Det hĂ€nger ju mycket pĂ„ vad som hĂ€nder med covid. Men jag tror att publiken lĂ€ngtar efter att fĂ„ gĂ„ pĂ„ bio och se en film som den hĂ€r, med ett storslaget anslag.

Att filmen troligen fĂ„r biopremiĂ€r hör ocksĂ„ ihop med att man ser den som en möjlig Oscarskandidat. ApropĂ„ fina priser. Campion var lĂ€nge den enda kvinna som vunnit Guldpalmen i Cannes, för dramat ”Pianot”. Nu Ă€r hon inte lĂ€ngre ensam, sedan Julia Ducornau tilldelades en Guldpalm vid Ă„rets festival.

– Det var pĂ„ tiden. Det kan vi nog tacka metoo för, sĂ€ger Campion.

”The power of the dog” kommer pĂ„ Netflix I mĂ„nadsskiftet november/december. Hur det blir med en eventuell svensk biopremiĂ€r Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge osagt.

RÀttat: I en tidigare version av texten förekom felaktig information om Campion och Oscars.

Fakta: Jane Campion

Född: 1954 i Wellington, Nya Zeeland.

Bor: I Sydney i Australien och i Nya Zeeland.

Familj: Barnen Alice och Jasper.

Bakgrund: BĂ„da hennes förĂ€ldrar arbetade i teaterbranschen, men sjĂ€lv gick hon först en annan vĂ€g och studerade antropologi och konst pĂ„ universitetet. Sedan kallade filmen – och hon utbildade sig vid Australian Film, Television and Radioi School.

LÄngfilmsdebut: Med "Sweetie" 1989, som uppmÀrksammades pÄ filmfestivalen i Cannes.

Andra filmer i urval: "En Àngel vid mitt bord" (1990), "Pianot" (1993), "PortrÀtt av en dam" (1996), "Holy smoke" (1999), "Bright star" (2009).

Tv-serie: "Top of the lake" (2013 och 2017).

Aktuell med: Spelfilmen "The power of the dog" som har vÀrldspremiÀr pÄ filmfestivalen i Venedig.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!