"Sabaya"-filmaren slår tillbaka mot kritik

"Sabaya" skildrar hur två män från det yazidiska hemcentret fritar yazidiska kvinnor från ett fångläger i Syrien, där de i vissa fall fått barn med IS-krigare.

Enligt Kvartals granskning av filmen har de här männen lurat kvinnorna och i flera fall berövat dem deras barn samt erbjudit IS att köpa dem.

Regissören Hogir Hirori hävdar att formuleringen om att männen "erbjudit IS att köpa barnen" är missvisande och leder tankarna till att försäljning faktiskt ägt rum. Enligt honom har det enbart handlat om taktik:

"Kvartal har som källa bland annat en intervju som gjorts med kanadensiska CBC där (den ene av männen) säger att 'Yazidiska Hemcentret brukade erbjuda barnen till IS i utbyte mot saknade yazidier'. Det är tydligt i detta uttalande att han har refererat till något som han beskriver som taktik och strategi i arbetet att kunna rädda fler yazidiska kvinnor. Det är beklagligt att Kvartal har valt att ha en rubrik som så tydligt tagits ur sin kontext, särskilt i ljuset av att han numera är avliden och inte kan försvara sig mot dessa påståenden", skriver han i ett uttalande publicerat på filmens hemsida.

"Döljer inte barnfrågan"

Hogir Hirori framhåller även att problematiken kring de yazidiska kvinnornas barn med IS-krigare, som inte erkänns inom den yazidiska kulturen, inte är något han döljer i filmen:

"Frågan om barnen är oerhört tragisk och komplicerad, något jag försökte skildra även i min dokumentär, bland annat i en central scen som dokumenterar hur en av dessa kvinnor lämnar ifrån sig sitt barn. Det har aldrig varit hemligt att dessa barn placeras på ett barnhem i väntan på en lösning. Allt får tyvärr inte plats i en dokumentärfilm men jag döljer inte barnfrågan i min film som Kvartal påstår."

Kvartals kritik mot filmen innehåller också en annan punkt, som handlar om att en scen – en nervig flykt från fånglägret – är filmad med andra personer än vad som sägs i filmen.

Gällande de "fejkade scenerna" skriver Hogir Hirori:

"Det stämmer att i filmen skildras fritagningen av en annan yazidisk kvinna (än vad som sägs i filmen, reds anm). Det var slarvigt och onödigt av mig att inte precisera i en intervju med BBC att den scenen gällde en annan yazidisk kvinna. Kvartal påstår att jag ljuger i filmen, men faktum är att allt som skildras i filmen Sabaya har hänt på riktigt."

"Inte journalistik"

Hogir Hirori framhåller att dokumentärfilm som genre och till sin form skiljer sig från journalistik.

"Dokumentärfilm är inte en neutral berättarform. Särskilt i Sverige där den som genre har nått en hög konstnärlig status är det en etablerad berättarform som främjar den personliga blicken, det egna uttrycket och som uppmuntrar oberoende filmare att skildra sin bild av världen", skriver Hogir Hirori.

Axel Arnö, filmens ansvarige utgivare på SVT som även delfinansierat filmen, har uttalat sig om uppgifterna i Kvartal.

– Vi ser jätteallvarligt på de här anklagelserna och det är klart att jag rannsakar mig själv och jag borde ha avrått honom från att göra de här valen, har han sagt till Kulturnytt i P1.

Det är inte första gången "Sabaya" hamnar i blåsväder. I höstas skrev The New York Times en kritisk artikel om "Sabaya" och hävdade att flera av de medverkande kvinnorna inte hade förstått att de skulle synas i en film och inte givit sitt samtycke.

– Det var en stor chock för mig, för jag visste att det som stod i artikeln inte stämde. Det kändes också orättvist eftersom felaktigheterna har påverkat filmen negativt i USA, sade Hogir Hirori till TT då.

Rättad: I en tidigare version av texten framstod det felaktigt som att Hogir Hirori svarade på kritiken om att männen berövat kvinnorna deras barn.