Sina första 100 år har Lis Husberg fyllt med konst och kultur.
– Konsten, musiken – allt är viktigt! Jag tycker om bra design och gamla saker där färgen flagnar och jag ville egentligen bli modetecknerska, säger hon när GA ringer dagen före den stora födelsedagen.
Född 1920 några mil utanför Gävle kom dansen in tidigt i livet.
– En rysk ballerina kom till Gävle och jag dansade som ung, säger Lis Husberg och berättar att det sedan blev konstfack i Stockholm, där hon skulpterade modeller i den kalla krigsvintern, innan hon fick jobb som 23-åring på Rörstrands porslinsfabrik.
Hon berättar hur Rörstrand satsade för att ta upp kampen med Gustavsberg, som då hade framgångsrike Stig Lindberg som designer.
– Det var jag och Isaac Grünewald som skulle måla fajanser, säger hon och berättar att Isaac plötsligt omkom i en flygolycka.
1945 gifte sig Lis Husberg och blev hemmafru.
– Skapandet hade jag vid sidan om och jag gick ut och tecknade när jag hade tid, säger hon och berättar att hon i alla år främst har varit en tecknare.
I sina bilder fångar hon ofta relationen människor och kroppar emellan.
– Tvåsamheten är typisk för mig, säger hon om sina bilder och berättar att det inte var utan viss dramatik som hon 1964 tillsammans med sin man silversmeden Birger Haglund kom till Gotland första gången.
Tanken var att åka Gotland runt i motorbåt.
– När vi kom till Kneippbyn var båten halvfull med vatten och vi fick ringa vår vän Puck Stocklassa som hämtade oss till Fleringe, säger Lis Husberg.
Där uppstod kärlek till ett förfallet hus, som de rustade och arrenderade som sommarbostad, innan de för 40 år sedan byggde det hus där Lis fortfarande bor kvar.
I ett tillbygge har hon sin ateljé och numera blir det mest halsband som skapas.
– Jag tycker att de är så roliga att göra. Jag har gjort flera hundra, av korkar, skräp och leksaker, förklarar hon.
När Lis Husberg fyllde 97 fick hon en utställning på Hau galleri som present. Tanken har funnits att fylla hela galleriet med halsband. De flesta dagar är hon fortfarande hungrig på livet.
– Jag vill suga ur det sista. Men man får vara nöjd som det är, när man tycker om att leva är allting intressant – både naturen och politiken.
Sin 100-årsdag firar Lis Husberg med familj och vänner.
– Men jag är inte så mycket för folksamlingar, jag tycker om ensamheten, säger hon.