Föreställningen, en personlig livsberättelse med dramatiserade inslag som görs i samarbete med Katarina församling, har fått namnet ”Hur tänkte du där Gud?”.
Premiären ägde rum nyligen i Allhelgonakyrkan i Stockholm, och även här på Gotland spelas den alltså i en kyrka.
Ingrid Janbell är understryker dock gång på gång att ”Hur tänkte du där Gud?” inte uteslutande vänder sig till en kyrklig publik.
– Jag ser mig inte som religiös, snarare en troende som söker och tvivlar. Man kan säga att det är det jag försöker göra upp med i föreställningen: Gud, hur ska jag kunna tro på dig när världen ser ut som den gör? I grund och botten handlar det om tilliten till varandet, att det kommer att ordna sig, säger hon.
Ingrid Janbell har varit verksam som professionell skådespelare sedan 70-talet. Många känner kanske igen henne i rollen som Roland Hassels hustru i Hasselfilmerna under 80- och 90-talet.
Hon har även uppmärksammats för föreställningen ”Matdemonen”, i vilken hon skildrar sin utdragna kamp med anorexi och bulimi.
Med andra ord har Ingrid Janbell erfarit såväl framgångar som motgångar – och det är något som återspeglas i ”Hur tänkte du där Gud?”.
– Ju äldre man blir, desto vanligare är det att man känner att livet inte blev som man tänkte sig. Vi människor strävar alltid efter mer, bättre, större ... Men någonstans måste man sluta att slicka såren, stanna upp och känna tacksamhet för det man har.
För Ingrid Janbell trillade polletten ned först när hon försökte skaffa sitt andra barn.
– Vi gjorde allt för att jag skulle bli gravid, men det var besvikelse på besvikelse. Till slut gick det upp för mig hur fokuserade vi var på den besvikelsen – och att vi höll på att glömma bort det finaste vid hade: Vår son. Jag blev rädd när jag insåg det, men upplevde också ett sorts uppvaknande. Plötsligt kunde jag känna riktig glädje för första gången på länge.
Livet kan ta oväntade vändningar, har Ingrid Janbell insett. Och om det inte blev som man tänkte sig, so what?
– Den här föreställningen till exempel. Innan jag började arbeta med den hade jag kanske hellre tagit en huvudroll i en film. Jag skulle förtstås inte tacka nej till ett sånt erbjudande i dag, men efter att ha arbetat två år med den här föreställningen undrar jag: Gav inte det här minst lika mycket? Applåderna jag får nu känns i alla fall finare på något sätt, eftersom jag talar ur mitt eget hjärta.
”Hur tänkte du där Gud?”, som även innehåller musik av Irma Schultz och Ylva Eggehorn, framförs på söndag i Bro kyrka.