Anna Jansson är född och uppvuxen i Visby, och första gången hon blev publicerad var med en novell i Gotlands Allehanda.
– Jag fick 175 kronor i arvode. För det köpte jag en morgonrock på Jysk, som nu gått i arv till min dotter. Jag vet inte om den fortfarande används eller om den är helt utsliten, berättar hon.
Anna Jansson är i grunden sjuksköterska. Men efter 25 år i branschen beslutade hon sig för att avsluta sin sjuksköterskakarriär och satsa på skrivandet.
– Jag gick igenom ett trauma när min man dog år 2007. Då arbetade jag med lungcancerpatienter, och min egen sorg fick ta så liten plats. Det kändes inte rimligt att komma tillbaka förrän jag var hel i det jag gjorde. Sen testade jag att börja skriva och så gick det bra, säger hon.
Det är också hennes bakgrund inom vården hon hämtat en del inspiration från till sina böcker.
– Trots att jag har tystnadsplikt har jag fått uppleva otroligt många gripande livsöden. Sedan har jag levt i 60 år och det händer saker längs vägen.
Hur tror du att ditt liv hade sett ut om du fortsatt arbeta inom vården?
– Jag tror att jag hade gått över till att undervisa. Jag har gett ut två böcker om etik för vårdpersonal och tycker att det är kul att föreläsa, berättar Anna Jansson.
Som kriminalromansförfattare har hon iscensatt ett antal mord, men hon säger att det inte är morden i sig som fascinerar utan snarare vägen dit.
– Jag tror att det är när livet ifrågasätts eller hotas det blir som mest levande. Jag frossar inte i mord, det intressanta är vad som har lett till mordet och relationerna runt omkring, säger Anna Jansson.
År 2000 släppte hon sin första bok ”Stum sitter guden” om Maria Wern. Nu har det hunnit bli 20 böcker. Bok nummer 20 är skriven och ges ut nästa år, och Anna Jansson har snart levt med karaktären i 20 år. I år är det även tio år sedan första filmen om Maria Wern spelades in.
– Hon har blivit en låtsaskompis. Hade jag inte fått betalt för det hade jag spärrats in, säger hon.
Tar historierna aldrig slut?
– Det är som dockor i ett dockskåp vars liv bara fortsätter, så nej det gör nog inte det. Jag har aldrig funderat över vad jag ska skriva, det handlar mer om hur jag ska få tid till att skriva.
Anna Jansson berättar att hon ger ut i snitt tre böcker per år. I år kommer den 19:e boken i ordningen om kriminalinspektör Maria Wern, ”Kvinnan på bänken”, vilken ges ut i mars. I maj kommer nästa bok om barndetektiven Emil, som är Maria Werns son, och i augusti släpps den fjärde boken om hårfrisörskan Angelika som heter ”En otippad kärlekshistoria”. Produktionstakten är med andra ord minst sagt hög, och gör förmodligen en hel del författarkollegor avundsjuka.
– Det är landstingstempo. Tempot från mina 25 år som sjuksköterska hänger med. Sedan gör jag ju det eftersom jag tycker att det är så kul. Jag skriver om det jag känner engagemang för, och man ska följa sitt hjärta och aldrig snegla åt sidan och undra vad andra ska tycka och tänka. Det kan man fråga när texten är klar, säger hon.
Hur ser en arbetsdag ut?
– En perfekt arbetsdag vaknar jag nykter och redbar klockan 06.00. Jag går ner i nattsärk, sätter på kaffe och börjar skriva direkt när hjärnan är frisk. Sedan sitter jag och skriver i 40-minuters moduler innan jag sträcker på mig och kanske hänger tvätt eller tar en timmes skogspromenad. Jag skriver sedan tills jag måste göra annat, berättar hon, och tillägger:
– På en bra dag skriver jag tio sidor text.
Det där med att komma ut i naturen är viktigt för Anna Jansson. Någonting hon tror hänger med sedan uppväxten på Gotland.
– Det är oerhört viktigt. Men jag kan sakna att sitta vid havet och titta mot horisonten. Det finns en stor vila i att vara i naturen eller vid vattnet.
Till Gotland och sin lägenhet i Visby åker hon några gånger per år. Förr, när hennes pappa var i livet och innan mamman nyligen flyttade till henne i Örebro, åkte hon till ön åtta till tio gånger per år. Nu blir det lite mer sällan.
– Jag brukar sitta och fundera hemma och rätt som det är dyker det upp något. Sedan åker jag till Gotland och gör research, tittar ut olika platser till exempel. Årets Maria Wern-bok utspelar sig i Lärbro, där finns det mycket spännande att hämta, berättar Anna Jansson.
På tisdag fyller Anna Jansson 60 år. Firandet har hon dock redan hunnit med, i form av en resa till Kap Verde med hela familjen. Någon åldersnojja finns inte spår av.
– Jag brukar säga till mina barn att 60 är bästa åldern att vara i, eftersom man blir lite modigare för varje år och vågar säga vad man tycker och göra det man vill, säger hon.