Det är som hämtat ur en saga.
– Huset måste ha varit ett av socknens vackraste en gång i tiden, säger Gardabon Eva Zetterberg.
Bara det kan få fantasin att spela, när vi står där framför det som kallas "spökhuset".
– Många fascineras av detta hus. Det finns kanske ingen historia om just spöken, men vissa har känt sig lite rädda för huset.
Med oss på platsen är även Gunvor Bergström, som bott i socknen länge.
– Min son har erkänt att han som barn var här med en kompis och att de skulle visa sig modiga genom att gå in. Men han kom bara in med halva kroppen, sedan tog modet slut, berättar hon.
Enligt Gardaborna lär huset ha byggts i slutet av 1800-talet. Det ägs av ett dödsbo på fastlandet. Ingen har bott där på mycket länge.
Den senaste de känner till lär vara Ragnar Olofsson och honom finns det skrönor om. Som den om den slaktade grisen, som han hade liggande i salen, då det saknades frys.
Mer om detta finns att läsa i Gardas kommande sockenbok, som ska vara klar i sommar. Redaktörer är Gunvor Bergström, Eva Zetterberg, Ruben Ahlvin och Lena Heiman.
Boken försöker inte kartlägga hela bygdens faktiska historia, utan är i stället en samling av personliga berättelser och historier.
Som den om Anton, den lärde. Som hade studerat i Uppsala, men som blev daglönare i Garda.
– Han gick tydligen omkring naken på bygden, när väder och vind medgav det. Och alltid med turban, berättar Eva Zetterberg, som för övrigt inte gillar att GT skriver Garda:
– Nej, lokalt ska det vara Garde!