Kristina Lindby från Gammelgarn bestämde sig tidigt för att det var musiker hon skulle bli och 1996 flyttade hon till fastlandet för att ägna sig åt just musiken. Det blev studier bland annat vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm och sedan 2009 har hon spelat i Gävle Symfoniorkester. Hennes instrument är klarinett och basklarinett och hon säger att musikgenen måste hon ha ärvt från sin farfarsfar, Patrik Lindby som var känd för sin vackra sångröst och kallades näktergalen från Ardre.
För tre år sedan blev Kristina Lindby ansvarig för ett årligt återkommande samarbetsprojekt där treorna på estetlinjen vid Vasaskolans gymnasium får skriva kompositioner för just Gävle Symfoniorkester. Ett projekt som pågår hela det sista läsåret och där eleverna bland annat får möjlighet att träffa musiker i orkestern och lyssna på repetitioner för att få inspiration till sina egna kompositioner.
– Vi har bland annat en dag då eleverna får träffa alla de sexton musikerna i orkestern och förklara vilka tankar och känslor de vill förmedla med sitt stycke. Det är en jättespännande process där vi utvecklas lika mycket som dem, säger Kristina Lindby.
Hon berättar själv om minnen från barndomen på Gotland. Om hur betydelsefull Kulturskolan och dess samarbete med Gotlandsmusiken har varit för henne. Ett minne från sexårsåldern har särskilt bitit sig fast.
– Jag minns att Gotlandsmusikens brassensemble var på besök i skolan och spelade ett stycke på temat frukt och hjälpe oss att måla frukter efteråt. Jag fick hjälp att måla en apelsin och blev så inspirerad av deras besök. Jag förstod då att man faktiskt kunde jobba med musik.
Nu under onsdagen ska elevernas kompositioner, 24 stycken, uruppföras. På grund av pandemin så kommer konserten i år att framföras via nätet på Gävle Symfoniorkesters hemsida. Kompositionerna är döpta till bland annat: "Tjo flöjt", "En nattlig promenad", "Maximilians symfoni" och "UFO i trollskogen".
Är det inte lite nervöst med 24 uruppföranden?
– Jo, det är väl det. Det är ju inte ofta det sker. Vi vill ju verkligen förverkliga de här elevernas idéer. Sen är det spännande att kompositörerna kommer att vara på plats. Det är ju inte så ofta det sker utan de flesta vi spelar brukar ju vara utdöda.