Ängen – de gröna kyrkorna

Gotländska ängen är som titthål tillbaka i tiden. Fönster till dåtidens Gotland där man kan se och uppleva hur man tidigare bärgade hö.

Östergarns prästänge.

Östergarns prästänge.

Foto: Tommy Söderlund

Gotland Just Nu2015-06-19 12:21

Så beskriver Hjalmar Croneborg, ordförande i Gotländska ängskommittén, hur man kan se på gotländska ängen. Han berättar att vart fjärde änge ägs av kyrkan men att resterande är i privat ägo. Ett änge är det när marken sköts på ett speciellt sätt, med fagning på våren och slåtter under högsommaren. Så fort djur betar på markerna betecknas det som betesmark.

– Det man ska komma ihåg är att ängen är ett traditionellt sätt att bärga hö till vinterfoder, säger Hjalmar Croneborg.

I dag sköts många av de gotländska ängena tack vare ideella insatser, EU-stöd och med hjälp av hembygds- och idrottsföreningar. Ett välhävdat änge är resultatet av en tradition som har flera hundra år på nacken. På Gotländska ängskommitténs hemsida, www.gotlandsangar.se, hittar man 184 gotländska ängen med bild och vägbeskrivning, men det finns totalt cirka 200 ängar kvar i hävd på Gotland. Ängsmarken slås under den andra halvan av juli och fram tills dess är det växande gröda, betonar Hjalmar Croneborg.

– Givetvis gäller allemansrätten men det är inga parker det rör sig om. Visserligen står det i många ängen bord och soffor där man kan sitta ner och njuta. Fast det gäller att bete sig med vett och fason. Att visa respekt. Jag menar: det är ju inte många som tokpromenerar i en spannmålsåker!

Hjalmar Croneborg berättar att längre tillbaka i tiden, efter det att höet bärgats, användes ängena som nöjesplats där man bland annat dansade och kastade varpa. I dag används ängena många gånger som gröna ”utomhuskyrkor” där det är populärt att döpa sina barn och det är många som väljer att gifta sig i ett gotländskt änge.

– Välkommen ut och upplev de gotländska ängena! uppmanar Hjalmar Croneborg.

Tips på ängen på Gotland

Anga prästänge

Ett öppet änge på mager och delvis lite fuktig mark. Här kan man hitta en örtrikedom som på få andra platser i landet, så trampa försiktigt! Ta en paus vid slåtterboden, och bara njut. Missa inte att ta en titt på utedasset utanför grindarna!

Allekvia löväng i Endre

Bästa sättet att besöka änget är att följa stigen längs stolparna, förbi öppna slätter, halvöppna marker och helt slutna lövlundar, i en omväxlande mosaik. I den bördiga leran växer ståtliga lövträd.

Fide prästänge

Änget är känt för vackra ekar, och för örtrikedom. I det nybildade naturreservatet ingår lövskogen intill, som också det är delar av det ursprungliga större gamla prästänget. Här kan man se hur det växer igen när hävden upphör.

Hässleänget i Fleringe

Änget liknar inget annat änge. Att en mark som växlar från klapperstenssluttningar till fasta gräsmarker till rena våtmarker inte har fallit ur hävd, utan fortfarande sköts med fagning och slåtter, är helt unikt på Gotland, och i Sverige. De småvuxna och knotiga gamla lövträden vittnar om århundraden av ängshävd.

Käldänget i Garda

Änget ligger lite speciellt under sluttningen från berget i nordväst. I de fuktiga gräsmarkerna finner man massor av örter. Längre in i änget finns lämningar från gamla boplatser.

Grötlingbo prästänge

Marken hålls fortfarande öppen med slåtter och efterbete. Runtomkring breder det stora lövskogsområdet som kallas Pankar ut sig. Även det ett område som i olika omgångar under historiens hållits öppet. Det första man ser när man kommer in i änget är två stora kämpgravar och gamla husgrunder, som vittnar om att det funnits en stor gård där. Sannolikt så långt tillbaka i tiden som före vikingatid.

Halla klosteränge

Här står ett fint bestånd av grova gamla ekar. Området har använts som betesmark under senare tid, men häromåret återupptogs ängshävden med fagning och slåtter.

Hörsne prästänge

Änget ligger som en u-formad glänta inne i lövskogen. Det är bara att följa stigen fram till änget så kan man slå sig ned vid ängesboden. I de fuktiga markerna finner man en rik blomning under försommaren.

Hammarsänget i Lärbro

Änget ligger avsides nere i skogen på gränsen mellan Lärbro och Hellvi. Men det är väl värt att ta sig hit. Det är ett praktfullt änge inramat av stora vackra träd. Här finns allt man kan önska av ett gotländskt änge.

Mästerby prästänge

Mästerby prästänge visar hur ett gotländskt änge ser ut i sin kanske mest typiska form, med höga lövträd och hasselbuskar. Vid de båda slåtterbodarna innanför grinden finns bänkar och bord.

Ekebysänget i Stenkyrka

Som på så många andra platser är änget en del av ett större område som tidigare sköttes som änge. Området kallas Salmbärshagen, och här finns Gotlands största bestånd av grova gamla ekar. Förr i tiden fanns stora mängder sådana ekar överallt på Gotland, men när staten i början av 1800-talet lät bönderna fälla dem, försvann nästan alla.

Alvena lindaräng i Vallstena

Ett av de största och mest kända av Gotlands ängen. Det är inte konstigt att det är berömt. Det är en fantastiskt välskött och vacker plats. De hamlade träden står tätt, örtrikedomen är stor och fågellivet är rikt. Från ängesboden innanför grinden man kan ströva längs stigen.

Östergarns prästänge

Änget ligger mycket vackert under Östergarnsberget. Det är en ganska öppen mark, med dungar av tall, björk och hassel. Den sandiga magra marken täcks av stora mattor av örter. Alldeles intill ligger kyrkan och även det gamla skolhuset, där det finns ett trevligt kafé.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!