Det senaste numret av tidskriften Haimdagar utgörs av en specialutgåva, "Gotland och nazismen 1928–50". På 228 sidor redovisar historieforskarna Anders R Johansson och Mickael Lundgren sammanställningen av deras gemensamma forskning kring den gotländska nazismen.
Det handlar om perioden 1928-1950. Under valen 1934, 1936 och 1938 var Gotland det brunaste länet i riket. På flera orter nåddes över både tio och tjugo procent av rösterna. "Bruna bältet" benämns en del socknar med stort röstetal. Men på några orter var det även noll.
– I valet 1934 når Gotlands län 2,54 procent, mer än fem gånger rikssnittet. Och då var 27 år rösträttsålder så det handlar inte om ungdomsröster, påpekar Anders R Johansson.
Intressant är också förhållandet naziströster i landsbygd kontra stad. Landsbygden har ungefär 80 procent av rösterna och Visby 20 procent. I landet i övrigt dominerade större städer.
Forskarduon skildrar den aktuella epoken, för- och efterhistoria, berättar om 341 kända möten på 75 orter och presenterar 118 miniporträtt av gotländska nazister.
Anders R Johansson, 70, Hellvi, är historiker och redaktör för tidskriften Haimdagar. Mickael Lundgren, 54, Stånga, är klockare och har under flera decennier ägnat sig åt att kartlägga bland annat gotländsk nazism.
– Vi hittade varandra 1997 och hade då redan skrivit några artiklar i ämnet. Jag i Haimdagar och han i Expo. På hösten kom vår första gemensamma text, en stor artikel i Haimdagar, berättar Anders R Johansson.
– Mickael är sedan den som har jobbat mest och publicerat den ena artikeln efter den andra och höll på till 2009. Jag hade avsikten att göra en totalgrej. Men Mickael sa inte ja förrän för ett år sedan.
Som källor är dåtidens tidningar, rörelsetidningar och lokalpressen, tunga faktagivare. Och från dessa har man även hämtat en hel del bildmaterial.
Hur mycket är nytt material?
– Väldigt mycket detaljer. Den senaste uppgiften som kom med fick vi in den 3 augusti. Och nya foton, vi har ett på travhästen Hitler som inte varit publicerat sedan 1939.
En framstående gotländsk travhäst som debuterade inom ö-travet 1934 och vållade problem när namnet efter några år inte blev så gångbart.
– Samme ägare hade för övrigt också en häst uppkallad efter en dåtida österrikisk kansler, (Engelbert) Dollfuss, framhåller Anders R.
Tidningsboken innehåller ett stort antal namn på gotländska nazister, cirka 250 stycken.
Hur har ni resonerat kring detta, det kan ju fortfarande vara känsligt?
– Står det i tidningen att X sa och gjorde det är det en offentlig uppgift, det är inget märkligt med det, det är allmänt tillgängligt. Vi har massor av namn med, många får efteråt befattningar i vanliga partier, konstaterar Anders R Johansson.
Varför har ni valt tidsperioden 1928-50?
– Då finns en tydlig organisation hela tiden. Den mest intensiva perioden var 1928-39. När kriget började blev många inkallade och kunde inte delta i möten.
Efter många års forskande i ämnet den gotländska nazismen sätts nu en slutpunkt.
– Nu sätter vi stopp och presenterar det vi har.
Haimdagars nummer om den gotländska nazismen beräknas finnas ute i början av september.