21 december infaller årets kortaste dygn. Det var också detta datum trumpetaren Ernie Englund gick ur tiden för 20 år sedan, Ernie som då bodde med sin familj i Hamra.
Så fint då att denna dag minna oss ett halvår bakåt – eller tänka oss ett halvår framåt – till den ljumma och ljusa gotländska sommarnatten.
Du har hör den, det har alla. Melodin ”Gotländsk sommarnatt”, komponerad 1934 av riksspelmannen Svante Pettersson från Lärbro med ord av Arthur Nilsson från Lye.
”Stilla faller sommarskymning kring en gammal gammal gård, som från dagens slit och oro somnar in i nattens vård”.
Många har spelat in den – som Lily Berglund, Brita Borg, Leif Bloms och The Walkers – men frågan är om det inte är Ernie Englunds instrumentala version som är den allra mest älskade tolkningen.
– Han var en tekniskt fulländad trumpetare med en enorm musikalitet, säger Magnus Appelholm, trumpetare i Gotlandsmusiken.
Ernie föddes i Chicago den 26 mars 1928 och var verksam på Gotland sedan mitten av 1970-talet.
Våren 1952 reste han till Sverige för att träffa släktingar på sin fars sida. Det kom alltså att bli mer än en kort visit.
Med förflutet i flera storband, bland annat Les Browns orkester där han kom med redan som 16-åring, fann han sin plats på Nalen, Stockholms jazz-Mecka.
Han for för all del fram och åter mellan USA och Sverige – spelade bland annat ett par år i Las Vegas – innan han 1973 fick jobb på regionmusiken i Sollefteå, varifrån han sedan i mitten av 1970-talet anställdes av dåvarande Regionmusiken på Gotland som förstetrumpetare i Visby storband.
Redan då hade han spelat in sin odödliga version av ”Gotländsk sommarnatt” där han målar himlen skymningsblå med sin trumpet.
I 36 år har Magnus Appelholm, ursprungligen från Linköping, varit verksam inom Gotlandsmusiken. Faktum är att det var Ernie Englund som fick honom till ön.
– Han hade varit min idol länge när vi träffades på en jazzfestival i Oskarshamn. Jag spelade med Tranås storband, han var där som solist. Därefter kom vi att lära känna varandra.
Ernie älskade sitt Gotland där han bodde i såväl Atlingbo som Halla och slutligen Hamra, där han på årets kortaste dag dog av en hjärnblödning. I Hamra jammade han ofta och gärna med sina kompisar Göran Ringbom och Lasse Åberg.
För Magnus Appelholm var Ernie Englund närmast en mentor.
– Han inspirerade mig oerhört, jag kallade honom sällan annat än ”pappa” och det var så fint att vi blev nära vänner.
Magnus har ett tiotal trumpeter i sin samling, bland dem Ernie Englund silverfärgade Besson Meha från 1948, den han spelar just ”Gotländsk sommarnatt” på. Han fick den när Ernie slutade som professionell, med slitna axlar och nacke.
Det är en rätt stor lur med öppna rör vilket gör att det krävs mycket luft att spela på den. Det gör han sällan, Magnus, men det händer.
– Särskilt om jag ska spela just ”Gotländsk sommarnatt” i något sammanhang, vilket jag gjort säkert tusen gånger. Man kan säga att jag fick ärva både trumpeten och den låten.
I dag har familjen Englund ingenting kvar på Gotland, även hustrun Janet är borta sedan tio år. Inte mer än de minnen de lämnat efter sig.
Liksom förstås en och annan skiva, bland annat LP:n ”Visby domkyrka” (1983) tillsammans med organisten Ola Höglund, på den finns melodier som ”Amazing grace” och ”Jag har hört om en stad ovan molnen”.