Ett tidsdokument för framtiden. Det är Gotlands Museums mål med den insamling som nu görs. Det var i början av maj som museet gick ut med efterlysningen av berättelser om hur coronapandemin påverkar gotlänningarnas vardag. Bland annat inkluderas röster från privatpersoner, besöksnäring, sjukvård, kulturverksamheter och jordbrukare runt om på ön.
För att få in de yngres perspektiv har man uppmanat barn mellan 6 och 12 år att måla teckningar med betydelsen “corona”.
– Genom att rita och måla kan barn uttrycka sina känslor i lugn och ro. Jag behövde bara hinta om idén till öns rektorer, så började teckningarna trilla in, säger Johanna Pietikäinen, antikvarie på Gotlands Museum.
Hittills har museet fått in drygt 200 teckningar från barn runtom på ön.
– Det är rörande hur pass medvetna barnen är om det som sker i samhället. Inte bara vad gäller coronapandemin – det är väldigt tydligt att även miljöperspektivet lyser igenom. Runt hälften av teckningarna framhäver att corona är dåligt eftersom folk dör, men bra för att planeten äntligen kan räddas. Många har ritat flygplan och skrivit något i stil med: “Nu kan man inte flyga, men det är bra för nu växer blommorna igen”.
Teckningarna föreställer bland annat folk (och katter) som håller avstånd. Munskydd och flygplan är återkommande avbildningar. På en av teckningarna står det: “Pappa får inte flyga till jobbet, han jobbar hemifrån”. En annan föreställer en matematisk uträkning i bildform: “Coronavirus + Grått jordklot = Grönt jordklot”.
Totalt jobbar sju personer med dokumentationen. Utöver barnteckningarna görs insamlingen bland annat genom en webbenkät på museets hemsida, personliga intervjuer och genom fotografering och observation på utvalda platser. Hittills har Johanna Pietikäinen gjort tio djupintervjuer och webbenkäten har i skrivande stund fått 83 svar.
– Jag får en känsla av att många ser positivt på hur Sverige valt att hantera pandemin. Återkommande är att corona medfört något gott för miljön. En annan positiv konsekvens som lyfts är att pandemin påskyndat den teknologiska utvecklingen. Det finns en kämparglöd hos folk, det är inte nattsvart, säger Johanna Pietikäinen.
Museet tar emot berättelser löpande och än är inget slutdatum satt för insamlingen. I framtiden kan berättelserna användas till utställningar, publikationer och forskning.