"Lassie", med ord av Marie Nilsson Lind och melodi av Benny Andersson, blev det nationella genombrotten för Ainbusk Singers.
Det är ett tufft jobb, men någon måste göra det. Så därför utses här alltså 50 klassiker inom musik, litteratur och film.
Ingen rangordning och ingen kronologi, allting huller om buller.
Förra lördagens publicerades de 17 första, här kommer lika många till. Nästa lördag når vi upp i 50.
Magnus Ihreskog (MI) och Edvin Högdal (EH)
Lassie – Ainbusk Singers (Singel, 1990)
Den 18 november 1990 gick ”Lassie” upp på Svensktoppens tredjeplats, följande vecka tog den tätplatsen och låg kvar där i tre veckor. Sammanlagt stannade Ainbusk Singers första hit på listan i tre månader.
Melodin till ”Lassie” är skriven av Benny Andersson, som under det sena 80-talet tog gruppen under sina vingar. Marie Nilsson Lind skrev texten sedan hon läst en intervju med författaren och journalisten Lis Asklund som under sin svåra uppväxt haft en hund som tröst.
”Så jag skrev om Lassie, hundarnas hund. En hund kan vara räddningen för någon som far illa”, berättar Marie Nilsson Lind.
”Jag mötte Lassie” kom senare att bli ett begrepp för när man sett eller mött en kändis, ju mer perifert desto bättre. På singelns B-sida finns låten ”Gunatt”. I tv-programmet ”Så mycket bättre” tolkades "Lassie" av Moonica Mac. MI
Musik på gotländska tog vis- och folkmusiken ur skuggorna.
Musik på gotländska och Mair musik på gotländska (album, 1977 och 1978)
På gul botten står ett frodigt lamm med en LP-platta i munnen. Albumet hjälpte till att föra den gotländska folkmusiken och dess visor ur skuggorna och fick senare en uppföljare i volym 2, ”Mair musik på gotländska”.
Det hela spelades in i Radio Gotlands studio där Henry Larsson under åren idogt höll den lokala musiken högt. Producent var bokhandlaren Gunnar Pettersson.
Här finns de alla; "Summarn kummar" med Närrevyn, "Soli gynnar hälle" med Stamp från kön, ”Jag fattige peikå” med Greten Andersson och ”Gotländsk brudmarsch” med Nordgutarnas spelmanslag och Tomas Dahlgren. MI
Smaklösa har gjort många klassiker, här "Goding från Gothem"-singeln.
Goding från Gothem – Smaklösa (EP, 1982)
Smaklösa skivdebuterade på albumet ”Vad gör egentligen algerna på vintern?” 1974, en samlings-LP inspelad på Borgen. Där finns låten ”Morgon på Norderstrand”. Ingen anade då att Smaklösa skulle hålla ännu snart femtio år senare.
Ett antal album har det blivit från kompisgänget som bildade band när de gick i småskolan på Norrbacka. Första egna vinylen var EP:n ”Goding från Gothem” (till vilken också gjordes en rock-dia) från 1982. Skivan innehåller också ”Tankar kring en öl”, Barnens dag”, och ”Gotländsk sommarnatt”.
Möjligen nådde gruppen sin nationella prime då de 1987 tog sig in på tv-programmet ”Listan” med låten ”Lucky Weekend” och tvingades fara till Arlanda och spela in en video tillsammans med Annika Jankell för att ha något att visa upp i televisionen.
Smaklösa fick GT:s kulturpris 1995 och Region Gotlands kulturpris 2006. I rymden finns en asteroid med namnet 7545 Smaklösa som en hyllning till bandet. År från år fortsätter Smaklösa att dra fulla hus varhelst de spelar på Gotland. Men det visste du ju. MI
Peller Sollerman skrev om "Köpmannen vid lilla Strandporten".
Köpmannen vid lilla Strandporten – Pelle Sollerman (Roman, 1942)
Pelle Sollerman var chefredaktören på Gotlands Folkblad som tillika var en älskad författare. Genombrottet kom med ”Köpmannen vid lilla Strandporten”, första delen i en trilogi om köpmannen Jacob Dubbe, vilken i nutid satts upp av Länsteatern. Ytterligare delar var ”Ryssbrödet” (1943) och ”Jacob Dubbes testamente” (1944).
Sollerman var för övrigt också inne på kriminalspåret, långt före 2000-talets våg av Gotlandsdeckare. 1972 kom hans ”Den poetiska kommissarien” i vilken GT:s redaktion förekom i handlingen.
Förutom sina politiska kolumner var han också kåsör. Som sådan kallade han sig Petrus Klipparen. Petrus var hans egentliga förnamn.
Pelle Sollerman föddes i Klinte 1914. Sina sista 20-talet år levde han i Uppsala, men kärleken till hemön bestod ända till hans död 2006. MI
Grymlings-låten "Där gullvivan blommar" spelade även in på gutamål av Radio Gotland.
Där gullvivan blommar – Grymlings (Albumspår, 1990)
Pugh Rogefeldt hade idén om ett svenskt Travelling Wilburys, fick med Mikael Rickfors, Magnus Lindberg och Göran Lagerberg på båten och tillsammans kallade de bandet Grymlings, efter den gård i Eksta där Rickfors bodde och där första albumet spelades in.
Sommarfeeling, lantliv och kreativitet vänner emellan. Albumet sågades av kritikerna i Stockholm men kom att älskas av publiken. ”Mitt bästa för dej” blev den största hiten, 23 veckor på Svensktoppen, men ”Där gullvivan blommar”, med Pughs text, är den låt som kanske gjort störst intryck på Gotland: ”Det är kväll här på stranden solen sänker sig ned”.
1992 översattes den till gutamål av Las Jakobsson, som under många år gjorde det populära radioprogrammet ”Gutamål” tillsammans med Bosse Carlgren. Den spelades in av P4 Gotland med har aldrig givits ut offentligt.
2020 gavs sången ut på nytt, då med sång av gotländske musikalstjärnan Philip Jalmelid. MI
Gruppen Cement var Gotlands svar på amerikanska Grand Funk.
Utmaningen – Cement (Kassett, 1977)
Cement var tungt, kanske det tyngsta band som funnits på Gotland. De existerade mellan 1971 och -77 och hade följande ursprungssättning: Björn Jonsson (avliden), gitarr och sång, Stig Hjelström, bas, Anders Åström, gitarr och trummisen Thomas Harlevi bakom sitt Star-set.
Ovårdad betong med en ådra av proggig blues vilken repades in i gamla realskolan i Slite, i ett stort klassrum med trägolv. På sommaren hände det att de lyfte ut instrumenten på gräset, drack öl och lirade för dem som kom förbi.
Ett minnesvärt gig var den 5 juni 1976, då kom 1500 pers till Trojaborg för att höra Cement och Samla Mammas Manna, för övrigt samma dag som Björn Borg vann sin första Wimbledon-titel.
Gruppen upplöstes 1977 och lämnade då efter sig kassetten ”Utmaningen”, så nära Grand Funk ett gotländskt band kommit.
2018 återförenades Cement för en spelning på Wisby Hof, i samband med den släpptes deras enda album på vinyl. MI
Björner Torsson
Över horisonten: en resa genom Gotland – Björner Torsson/Renato Tan (Essä- och fotobok, 2009)
När Björner Torsson avled 2020 sörjdes han av många i Vamlingbo, socknen som först i vuxen ålder blev ett hem för honom. Folkkär, javisst, men kanske inte så mycket för sin diktning. Torssons associationsrika och bildningsprövande poesi är en utmaning även för vana lyrikläsare.
Den som söker en mindre svårforcerad ingång i författarskapet kan börja med "Över horisonten", Torssons vackra och tankeväckande essä om en pendlande poets färd genom det gotländska landskapet. (Boken är illustrerad med suggestiva fotografier av Renato Tan).
Vid resans slut väntar en lång rad diktsamlingar att upptäcka, alla mer eller mindre läsvärda. Min personliga favorit: "På språng över det som varit", poetens näst sista diktbok. EH
Direkt upp som etta på Svensktoppen gick Di Sma Undar Jårdi med "Snabbköpskassörsken"
Snabbköpskassörsken – Di Sma Undar Jårdi (Singel, 1985)
Det här var låten som Janne Bertholdsson inte ville sjunga. ”Du kan ta skiten” sade han till Göran Ringbom och därmed var dennes lycka gjord, Ringbom som kort därefter lämnade bandet.
Låten gick direkt upp på Svensktoppens förstaplats den 3 november 1985 och stannade på listan i 27 veckor. Landets tidningar vallfärdade till Hamra och gjorde reportage om Maja Lind i affären.
Vem som skrivit den var ett mysterium. Jonas Moberg? Långt senare trädde den verklige upphovspersonen fram: Tomas Ledin.
”Snabbköpskassörsken” skilde sig i stil från den cajunpubrock gruppen vanligtvis spelade. Dessutom tröttnade bandet med tiden och tog bort låten från repertoaren. Dock togs den så småningom till nåder. ”Har man haft en jättehit måste man väl spela den”.
Förutom på singel hamnade låten på gruppens andra album, ”Rauk’n’roll å lite lättje”. MI
Margit Olofsson använde pseudonymen Anna Kajsa Hallgard.
Baka bröd och drömma drömmar – Anna Kajsa Hallgard (Roman, 1993)
Anna Kajsa Hallgard från Hallbåter i Levide hette egentligen Margit Olofsson (1915-1995). Pseudonymen var, åtminstone till en början, ett måste på grund av omgivningens inställning till en författande bonddotter.
Med tiden kom hon dock att få ett gott renommé som författare och tilldelades flera stipendier och priser, bland annat Gotlands kommuns kulturpris 1969. Hela 26 böcker gavs ut under hennes livsgärning, de flesta av dem skönlitterära.
Få har skildrat det gotländska bondesamhället som hon, men hon använde även influenser från sina många resor ut i världen. I ”Baka bröd och drömma drömmar” är en självbiografisk historia där läsaren får följa med in i Margits värld. MI
Ingmar Bergman gjorde dokumentärfilm om den ö han kommit att älska.
Fårödokument (Film, 1969)
Filmregissören Ingmar Bergman (1918-2007) kom till Fårö med viss skepsis. Han letade miljöer till ”Såsom i en spegel” (1961) och hade fått för sig att skotska Orkney-öarna var lämpliga. För dyrt, titta på Fårö, föreslog produktionsledningen. ”Om man vill vara högtidlig kan man säga att jag fann mitt hem” lär Bergman ha sagt.
I samband med inspelningen av ”Persona” (1966) fann han ett landstycke vid vattnet som han köpte och lät bygga sitt 50 meter långa hus. 2003 sålde han sin Stockholmslägenhet och blev Fårögubbe för gott fram till sin död den 30 juli 2007.
Sex spelfilmer och en tv-serie kom han att spela in på Fårö. Dessutom två dokumentärfilmer om ön och dess befolkning; ”Fårödokument” utgiven 1969 samt uppföljningen ”Fårödokument 1979”.
I dessa kom han nära befolkningen på den ö han lärde sig att älska och som älskade honom tillbaka. Det sägs att de boende pekade åt fel håll när besökare undrade var Bergman bodde.
40 når senare gjorde David Ruthström ”Fårödokument 2019” som en hälsning till mästaren. MI
Gutebälgarna förenade dragspel med storbandsmusik.
Lagergren å mycket annat – Gutebälgarna (Album, 1975)
Gutebälgarna bildades i februari 1974, på initiativ av Dolle Muthas och Kalle Jakobsson, och kom att bli en av Sveriges populäraste dragspelsklubbar med osedvanligt blandad och bred repertoar. Såväl folkmusik, som jazz och gammeltjo rymdes och de kom också att spela samman med Gotlandsmusiken.
Redan första året gjordes spelningar runt om i Sverige och dessutom sex framträdanden i tv. I ett av dem, Bosse Larssons ”Nygammalt”, medverkade även Abba.
De har också spritt sin musik över världen, bland annat Lettland, Tyskland, Finland, Wales, Tjeckien samt en vecka i Sunny Beach på Bulgariens Svarta havskust.
Albumet ”Lagergren å mycket annat” gavs ut 1975 och innehåller 15 spår, bland dem ”Johan på Snippen”, ”Bysens schottis”, ”Just a gigolo” och ”Lagergrens vals”. MI
"Vad gör vi med sommaren, kamrater" undrade Elisabet Hermodsson.
Vad gör vi med sommaren, kamrater? – Elisabet Hermodsson (Album, 1973)
Elisabet Hermodsson tillhörde den kulturelit som varje sommar höll till på Fårö, festade och skapade. Hermodsson (1927-2017) var en allkonstnär med såväl målning, teckning, författande, viskomponerande som sång på repertoaren.
I december 2021 förekom hon som en av huvudpersonerna i Jannike Åhlunds radiodokumentär ”Koffertmordet på Lansa”. Hon och maken Olle Hellström ska ha blivit så förnärmade när kulturkompisar som Olof Buckard och Georg Riedel uppvaktade med en magdansös gömd i just en koffert. Inget riktigt mord, alltså, men i bildlig mening slutet på en vänskap vänner emellan.
1973 gav hon ut skivan ”Vad gör vi med sommaren, kamrater”, vilken bland annat innehåller sången ”Visa till Fårö”. Musiken är arrangerad av Georg Riedel, en av grannarna vid Lansa, som också spelar kontrabas. Spelar gör även giganter som Arne Domnérus och Rune Gustafsson. MI
Evert Taube var bättre med sin luta än framför filmkameran.
Blånande hav (Film, 1956)
Låt oss placera in filmen ”Blånande hav”, med trubaduren och vispoeten Evert Taube i en bärande roll, bland klassikerna av enda anledningen att den var, sägs vara, så usel.
I filmen attackerar en främmande krigsflotta Fårö, men möts av svenska pansarskepp och kryssare. Taube seglar i sin tur mot Fårö med två konstfacktjejer, spelade av Kristina Adolfsson och Catrin Westerlund.
Den spelades in sommaren 1955, gick upp på biograferna året därpå men försvann lika snabbt.
GT:s kulturkrönikör Jan Sundström skrev så här om filmen, i en kolumn i april 2020: ”Av alla tusentals svenska långfilmer genom åren är ’Blånande hav’ en av de fem absolut sämsta – trots Evert Taube i huvudrollen”. MI
Clas Edmark fick en svensktoppshit med text av Lasse Berghagen.
Blad faller tyst som tårar – Clas Edmark (Albumspår, 1972)
Classes var en av de stora grupperna på Gotland som underhöll och spelade upp till dans i var och varannan bygdegård. Med rötterna i 60-talets pop spred Clas Edmark (1942-2019) glädje med sin musik. Så här löd en annons inför en danskväll i Garda: ”Äntligen kommer Classes till Ekbacken – i pausen spelar Sven-Ingvars”.
Bland hans utgivningar finns denna LP där han sjunger till Allan Caddys kör och orkester under rubriken ”Schlagerparaden vol. 1”. Där gör han svenska versioner av låtar som ”Me and you and a dog named Bo” (”Som en sång som du sjöng en gång”) och ”Sweet Caroline” (”Söta Kristine”).
Här finns också hans största hit som soloartist, ”Blad faller tyst som tårar” (”Leaves are the tears of autumn”) skriven av de amerikanska kompositörerna Earl Shuman och Leon Carr och med svensk text av Lasse Berghagen.
Den smäktande balladen låg 15 veckor på Svensktoppen mellan 20 augusti och 26 november 1972, som bäst på andra plats. MI
Petrus da Dacia, landets tidigast kända författare var gotlänning.
Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln – Petrus de Dacia (Bok, 1200-talet)
I förordet till antologin "Röster från Gotland" konstaterar poeten och kritikern Magnus Ringgren att de mest bestående skildringarna av Gotland nedtecknats av utbölingar. En aning nedslående, men vi kan trösta oss med att Sveriges tidigast kända författare var gotlänning.
Petrus de Dacia föddes någon gång under 1230-talet och upptogs i 20-årsåldern som munk i dominikankonventet i Visby. I den rollen kom han i kontakt med den sedermera saligförklarade Kristina av Stommeln.
"Om den saliga jungfrun Kristina av Stommeln" var tänkt som en helgonbiografi, men den kan likaväl läsas som Petrus' självbiografi – eller en förtäckt kärleksberättelse. Att mer än 700 år passerat märker den moderna läsaren. För den som ändå förmår tränga igenom den medeltida rustningen framstår Sveriges första skriftställare som egendomligt samtida. EH
Karl-Petter Blomgren och brorsan Vilhelm i Karl-Petters Orkester.
Jag har blivit farbror – Karl-Petters orkester (Album, 2019)
KPO, med Karl-Petter Blomgren i centrum, har etablerat sig som ett lyckopiller på den gotländska livescenen, deras familjekonserter drivs tydligt av glädjen till musiken. 2012 gjorde bandet sin första konsert, året därpå kom skivdebuten "Kalle på Kuba".
Sångerna färdades snabbt över havet, två gånger har de nominerats i klassen "Årets barnmusik" på Manifestgalan, 2021 nominerades de i samma kategori i Grammisgalan för sitt tredje album, "Jag har blivit farbror", inspelat tillsammans med Gotlandsmusiken. Nu återstår bara att de också vinner priset för deras musik gör vem som helst på bra och spralligt humör. MI
"Mannen från havet" gav Allan Nilsson inspiration.
Mannen från havet – Dagmar Edqvist (Roman, 1967)
Dagmar Edqvist (1903-2000) föddes i Visby och kom under sin författargärning att ge ut 23 böcker. Möjligen är ”Fallet Ingegerd Bremssen” (1937) den mest kända. Den var ett inlägg i en pågående våldtäktsdebatt baserad på ett verkligt våldtäktsfall. Den blev fem år senare även film.
För gotländskt vidkommande nämner vi här ”Mannen från havet”, den Allan Nilsson använde som grund när han skrev teatermanuset till ”Ormkvinnans barn”, vilken hade premiär på utomhusscenen Närsakar sommaren 2005.
Dagmar Edqvist, född Jansson, är begravd på Örnäskyrkogården i Luleå. MI