En ny bok
Dick Wase
Dick Wase i Haimdagar 1998-2019
Förlag: Oeisspeis
Jag brukar säga att Wase alltid är spännande att läsa. Vad andra tycker visar Wase själv upp på baksidan av sin bok där han citerar några skribenter. Till exempel skriver Tryggve Siltberg om Wases ”idérika, ofta nytänkande och orädda historiska analyser, ibland våghalsiga, ibland stridslystna”. Konstvetaren Torsten Svensson skriver om Wase att ”det finns knappast någon forskare som kan mäta sig med den kunskap han besitter om Visby medeltid”.
Den nya boken bjuder alltså på Wase i repris med ett 50-tal texter som han under drygt 20 år publicerat i Haimdagar.
Det blir en rejäl lunta på drygt 450 sidor och det mesta av innehållet berör hans favoritämnen; kyrkor och personer. En del kontroversiellt, men läsvärt.
I slutet av boken finns ett kapitel under rubriken Recensioner och debatt där Wase återger recensioner han skrivit. Ofta innehållande mycket kritik, inte minst drabbas Gotlands museum och dess ledning. Wase har ju länge legat i konflikt med museet då han anser sig ha varit refuserad och illa behandlad.
Som sagt, Wase är alltid spännande, och så lär det fortsätta. I boken presenterar han sig själv och berättar att han nu blir pensionär och då får ännu större möjlighet att, som han skriver, ”föra kunskapen framåt”. Han tillägger: ”Det vet ju alla intelligenta människor, att pensionärer är nästan de enda som öppet och ärligt vågar uttala sig kritiskt…”.