För två år sedan kom Clara Strauchs debutskiva "Persephone". Den berättar om en själ på resande fot – vankelmodig, vilsen och osäker på vart alltsammans ska bära hän. Vid den tidpunkten hade Strauch, som är halvamerikan, varit bosatt i USA i många år.
När hennes andra album "Jupiter", som släpps 16 oktober, skrevs var livsomständigheterna annorlunda.
– Skivan skrevs för två-tre år sedan. Då hade jag nyligen flyttat tillbaka till Sverige, och jag befann mig i en känslomässig svacka. Låtarna handlar om förlust och hur man går vidare i livet. Jag hoppas de kan hjälpa någon känna sig mindre ensam i sorg.
Plattan hade talande nog arbetsnamnet "Pandemonium" – helvetets huvudstad. Strauch har alltid varit svag för antikens myter och gammaltestamenteliga berättelser.
– I slutändan blev det "Jupiter", ett namn som betyder mycket för mig. När jag gick på dagis satte vi upp en pjäs om solsystemet. Jag spelade Jupiter, som alltså blev min allra första roll. Jag förknippar sedan dess Jupiter med kärlek och lycka. Skivan handlar om ett fall och en längtan tillbaka upp till Jupiter. Låtarna kom som sagt ur en privat kris, men i dag känns det kusligt relevant med längtan till "livet före krisen."
"Jupiter" har ett fylligare och mer symfoniskt sound än den avskalade "Persephone". Därtill är hälften av låtarna på svenska, en annan skillnad jämfört med föregångaren.
Bland gästmusikerna finns Hanna Ekström och Anna Dager från Stockholm Strings, samt Jason Burger, tidigare medlem i tokhyllade indiefolk-gruppen Big Thief. Till lördagens releasespelning, som äger rum på Clarion i Visby, har hon bjudit in de lokala artisterna Eldin och Desideria.
Och inte nog med det. På söndag hörs hon tillsammans med Emil Jensen i Gotlandsmusikens lilla konsertserie.
– Jag träffade honom för första gången i veckan, men har lyssnat på honom sedan tonåren. Så det känns kul att få tillfälle att göra något med honom, säger Strauch.
Hon är en person som alltid ligger steget före. "Jupiter" skrevs som sagt för evigheter sedan, och frågan måste därför ställas.
Har du möjligtvis ett tredje album liggande i någon byrålåda?
– Jo, typ. Jag har flera nya låtar, som är lite rockigare än det jag gjort tidigare. Nyligen började jag experimentera med en piporgel. Jag älskar storslagen dramatik, så det instrumentet passar mig.