Tomas Strand trivs som fisken i vattnet när allting skiter sig. Han har till och med haft det som jobb.
– Jag har arbetat mycket med kriskommunikation åt stora bolag. För mig personligen kan en kris vara enklare att hantera än det vanliga livet. Det blir så tydligt vad man måste göra då. Krisen sätter en ram och skapar mål. Sånt fattas ibland till vardags, säger han.
Tomas Strand har haft fritidshus på norra Gotland i drygt tio år och är numera deltidsboende på ön. Inte ens under de långa strandpromenaderna längs Norsta Auren går han fri från sin krismedvetenhet.
Det var nämligen på en sån vandring han fick uppslaget till sin romandebut, "Preppster", som skildrar en postapokalyptisk tillvaro på ett framtida Gotland.
– Jag gick där och klurade. När jag byggde mitt hus tänkte jag inte på att ha extra tjocka väggar, vedspis och så. Hur skulle jag klara mig om något hände, om samhället slogs ut? Det var då jag började skriva, mest som ett sätt att gå in i mig själv och reda ut hur jag själv skulle tänka, känna och agera i en sån situation, säger Tomas Strand.
Huvudpersonen i "Preppster" bär således samma namn som han själv och överensstämmer till 90 procent med sin namne. Romanen tar avstamp i en världsomspännande katastrof, som skördar förhållandevis få liv, men lämnar den civiliserade världen i spillror.
– I boken inser jag att Stockholm kommer att störta ner i kaos, och att chanserna att överleva är betydligt bättre på Gotland. Så jag sätter mig i elbilen och tar sista färjan dit. Där inser jag att Bungenäs är det optimala stället att söka tillflykt: Det finns massa tomma sommarhus, braskaminer och grindar för att skydda sig.
Och det är inte bara författaren som medverkar med sitt riktiga namn i romanen. Gotlandsprofiler som Birgitta Du Rietz, Magnus Frej och Daniel Heilborn är några av personerna som Tomas Strand möter på sin fiktiva resa.
– Det kom sig ganska naturligt, eftersom detta är människor jag träffat och tycker om i verkliga livet. Jag ville att berättelsen skulle vara så realistisk som möjligt, och då kändes det konstigt att hitta på massa figurer. Och jag menar, alla som träffat Birgitta Du Rietz vet att hon skulle träda fram som en ledare om allt gick åt pipsvängen, säger han.
Ytterligare en profil, om än av annan kaliber, spelar en central roman i "Preppster": Brad Pitt, som råkar befinna sig på Gotland för en filminspelning när domens dag anländer.
– Han är säkert en dryg jävel i verkliga livet, men jag tycker han brukar vara skön på film. Jag tänkte nog mest att det skulle vara kul om han och Daniel Heilborn blev vänner. Jag tror inte att de skulle ha så mycket till övers för varann om de möttes på riktigt.
Titeln anspelar dels på begreppet "prepper"(en person som förebereder sig på en nära förestående katastrof), dels på "hipster" (trendkänsliga individer som bakar surdegsbröd och gillar alternativa livsstilar).
– Det finns ett samband där. Många preppers växte upp under enkla förhållanden. Kläder från föräldrarna och syskonen ärvdes och lappades, och det blev till sist en stil som plockades upp av hipsterkulturen. En preppster är en person som inte skulle nöja sig med sitta i en bunker och äta kattmat om allt går åt skogen. Han eller hon skulle vilja ha det lite bra, trots att allt är så dåligt.
Tomas Strand skrev alltså boken för att lära känna sig själv. Hur det gick?
– Jag upptäckte ganska tråkiga sidor hos mig själv. I boken dödar jag faktiskt. Det är något jag tvingats inse: Om nöden och omständigheterna tvingade mig till det skulle jag kunna göra obeskrivligt hemska saker.
SPOILERVARNING
Det är väl inte någon av Gotlandsprofilerna som stryker med?
– Nej, de klarar sig allihopa. Men i boken finns det en Stockholmsprofil som får en kula genom skägget.
Men hur reagerade Birgitta och de andra när du berättade om boken?
– Med förvåning. De ska få varsitt ex nu när den är färdig, så att de kan läsa.
SLUT PÅ SPOILERVARNING
Genom sin fiktiva krishantering lärde han även att känna den plats som han mer och mer kommit att se som sitt andra hem.
– Det är inte skitsnack det där. Gotland skulle verkligen klara sig så mycket bättre om samhället slogs ut, har jag insett under skrivandet. Här finns lite folk, mycket naturtillgångar och ett starkt kitt mellan människor, säger Tomas Strand, den ständigt krismedvetne.