Hon är lite av en veteran i sammanhanget. För Elin Andersson var lördagens tävling den fjärde i ordningen som hon medverkat i. Andra gången som soloartist. År 2019 vann hon också med gruppen Korus. I år var tävlingen dock helt digital och framträdandet spelades in i förväg.
Läs även: Imagine-vinnaren drömmer om en framtid på scenen
– Det var annorlunda minst sagt. Man fick föreställa sig publiken framför sig för att komma in i rätt stämning där och då. Jag fick gå in i låtarna och föreställa mig publiken framför mig. Det är helt klart svårare än att spela för en livepublik, säger Elin Andersson.
Förberedelserna inför deltävlingen har varit långa. Många timmar har lagts på att sätta sången och hitta det rätta uttrycket. Ändå satt inte riktigt allt, menar hon. Trots att hon faktiskt gick och vann tävlingen.
– Jag tappade lite sångteknik. Glömde andas ibland. Sen var väl dagsformen inte den bästa på min röst. Det kan jag höra, men är inte säker på att andra hör det. Jag är nog min egen största kritiker, säger hon och ler brett.
Juryns motivering löd:
"Med sina originella låtar, matchande uttryck och ett framträdande som är välkomponerat, fångar denna artist publikens intresse och bjuder in till både personliga berättelser och musikalisk variation med sin vackra gotländska stämma."
Inga dåliga ord för en som först inte tänkte vara med i tävlingen:
– Jag kände mig egentligen rätt färdig med tävlingen efter att ha varit med tre gånger. Men konceptet med det digitala lockade mig att söka i år, säger hon.
Alla nio deltagare fick tio minuters framförande under Imagine Gotland. Elin Andersson valde att framföra tre låtar; ”Din famn” och ”Pandemi”, skrivna tillsammans med Dan Svensson. Som sista låt ”Dåliga dagar”, en tolkning av Lisa Nilssons låt, men med lantbrukstema.
– "Din famn" betyder extra mycket för mig. Den är så äkta och samtidigt så enkel. Första gången jag hörde låten blev jag så berörd. Dan Svensson gjorde en första version som vi förädlade vidare. Det är starkt, säger hon.
Musiken har funnits i Elin Anderssons liv sedan tidig ålder. Hennes mamma Margaretha Lindqvist var med gruppen Makapella på 90-talet. Då var Elin med bakom scenen, men visst att hon en dag ville stå längst fram.
– Jag spelade fiol tidigt. Sen genom skolan tog jag varje chans jag fick att stå på scen. Jag brinner för att stå längst fram på en scen och uttrycka en känsla, konstaterar hon.
Förutom fiol och sång spelar hon piano, gitarr, bas och blockflöjt.
– Jo, och så håller jag på och lär mig att spela trumpet!
Musikestetiska programmet blev det självklara valet för Elin Andersson under gymnasiet. Efter studenten i juni förra året har hon fått jobb som klockare vid Klinte pastorat.
– Jag vill vara lycklig i framtiden. Drömmen är att få stå på scen men kanske inte ha det som huvudyrke. Musiken har alltid varit prio ett för mig och jag kommer alltid att syssla med musik, säger hon.
Hittar du någon inspiration inom gotländsk musik?
– Jag lyssnar ju mycket på Dan u Kjell. De var inspirationen till Lisa Nilsson – låten jag framförde i Imagine. Deras låt "Mjölk rap" hade jag lite i bakhuvudet. Även Allan Nilsson och hans texter och så Smaklösa förstås.
Vad hoppas du på just nu?
– Jag hoppas på att få stå på scen igen inom en snar framtid och att få möta en publik.
Riksfinalen i tävlingen Imagine Sverige avgörs under Kristi himmelfärdshelgen, även den digital.