”Jag har försökt hitta en röd tråd i historien”, säger den gotländska etnologen, illustratören och författaren Elin Hägg. Hon har även skrivit ”Gotlands kvinnokarta”, en fickformatsguide till 50 platser med koppling till gotländska kvinnor.
– Det hade kunnat bli flera band om sexualhistoria, men det kommer inte en tolvåring att läsa, säger Elin Hägg.
Hon är etnolog, illustratör och författare som de senaste tre åren ägnar all sin arbetstid åt barnlitteratur. Debutboken ”Dömda kvinnor” nominerades till barnbokspriset Slangbellan och ”Den stora bankbluffen” till barndeckarpriset Spårhunden.
– Men jag har aldrig vunnit något pris, böckerna kanske är för kontroversiella. Vi får se hur det går för den här, säger Elin Hägg.
Hennes böcker har varit en motreaktion på barnboksmarknaden, från att kvinnohistorien inte gestaltades alls till att enskilda kvinnor uppmärksammades i böcker som ”Godnattsagor för rebelltjejer” och ”Svenska hjältinnor”.
– Det var många som lyfte fram historiska kvinnor som hjältar, som var starka och hade kämpat hårt. Som etnolog ville jag få fram att det finns olika strukturer och att det handlar om privilegier, säger Elin Hägg, som även har fått kritik.
– Om varför jag lyfter kvinnliga mördare, när jag kan lyfta förebilder, säger hon och hänvisar till hennes första bok om förbryterskor i Sveriges historia.
– De brotten handlade ofta om sex, att de hade gjort aborter, legat utan att vara gifta eller tvingats lämna bort sina barn. Den gemensamma nämnaren är egentligen sex och med vem man ska och inte ska ha sex med, säger hon.
I den nya boken finns beskrivningar och bilder över flera århundraden av sex i Västeuropa, från förhistorisk tid till nutid. På de första sidorna syns forntida snoppskulpturer och snippsouvenirer från medeltiden. Myter från olika epoker gestaltas, med oskuldstester, häxprocesser och slutshaming.
– Mycket i vår syn på sex har sin utgångspunkt i äktenskapet i vår kultur och det har handlat mycket om makt, där det ofta har varit kvinnor i underläge. Men också synen på fattiga och rika eller att vita personer har setts som mycket bättre. Det har så klart påverkat oss, säger Elin Hägg.
Maktperspektivet innebär även att politiska frågor och historiska skeenden tas upp, som kvinnlig rösträtt, nazismens rasbiologi och aidsepidemin. Det är en av anledningarna till att boken riktas sig till äldre barn, från tolv till femton år.
– Just för att den tar upp tunga ämnen och att de har en förståelse kring historia där allt är indelat i epoker. Det är också en ålder där man börjar bli intresserad av ämnet, säger hon, som även tycker att den passar för äldre ungdomar.
I efterordet av boken står det att: ”Vår kunskap om sex är ingenting som gått i en uppåtgående kurva från förtryck och tabu till öppet och fritt. Istället har saker kommit och gått, förändrats, förnyats, men också kommit igen.”.
Elin Hägg ser det som allmänbildning, historiekunskap och sexualupplysning för unga.
– Jag tror inte att det är något man vill högläsa med sin förälder, det är nog en bok man vill läsa själv i smyg. Det har varit ett jättesvårt jobb att vara på rätt nivå och att ta ett vuxenansvar, för att inte lämna läsaren, säger Elin Hägg.
Texten är saklig och neutral, vilket hon hoppas kunna vara en ingång till samtal.
– Men vissa tycker att man inte ska prata om sex med barn överhuvudtaget, säger hon.
Att temat är kontroversiellt på barnboksmarknaden märktes på den internationella barn- och ungdomsboksmässan.
– När förlaget var på Bolognamässan var det tydligt att personer från vissa länder ville bläddra i den och personer från andra länder vände sig om och inte ville se den alls.
De senaste åren har Elin Hägg skapat barnböcker med fokus på kvinnohistoria och är aktuell med en faktabok om sexualhistoria för barn.
Elin Hägg säger att det kan vara intressant för människor från andra kulturer att förstå vår syn på sex, men också för oss själva.
– Vi tänker oss att det är något naturligt, men det handlar om flera tusen år av normer som har förändrats och växt fram, påpekar hon.
Boken har ett sociologiskt och historiskt perspektiv snarare än biologiskt och personligt. Ändå kan det vara ett känsligt ämne.
– Det kan ofta bli pinsamt, men pratar vi historiskt behöver vi inte prata om hur du har sex eller hur jag har sex utan få en annan distans till det, säger hon.
Samtidigt ser hon paralleller mellan historiska tabun och samtida åsikter.
– Under de här senaste åren har det hänt så mycket i kulturen, där det i vissa kommuner och regioner har gjorts försök att göra inskränkningar på grund av politiska åsikter. Som när dragshowartister läser sagor på bibliotek, som det har varit mycket debatt kring.
Elin Hägg ser det ändå som positivt att hon här och nu kan skriva en barnbok om sex och att ett förlag ger ut den.
– Det är viktigt att prata om sex. Även om man själv inte vill ha med det att göra, är vår syn på sex och kroppar något som påverkar oss, säger hon och tillägger.
– Men jag kanske blir cancellad.
Faktaboken ”Sex, en historisk resa” av Elin Hägg, gavs nyligen ut av Opal förlag. Det är den femte barnboken som hon har författat och illustrerat. Två till kommer ut det närmaste året.