”Det är en bok med en journalist i rollen som heter Mila Savic. Hon är från Kroatien och flydde till Sverige under Jugoslaviska krigen. När boken tar sin början är hon i Frankrike för att skriva om flyktingkrisen i Europa och då äger ett terrordåd rum och gränserna stängs, samtidigt har hennes dotter drabbats i ett av dem”, sammanfattar Emmy Walt sin debutbok.
– Det är en väldigt samtida roman, om vad som händer med samhällen och individer när sådan här terror äger rum, säger debutförfattaren Emmy Walt.
I boken befinner sig journalisten Mila Savic i Frankrike för att rapportera om flyktingkrisen, när flera europeiska städer drabbas av samordnade terrordåd. Flygen ställs in och gränserna stängs och hon kan inte åka hem till sin dotter som har skadats i ett av attackerna.
– Det handlar mycket om Milas resa att ta sig hem och man får följa hennes familjs resa i Sverige, berättar Emmy Walt.
Hon skriver om hur individer drabbas, med en dottern som ligger i koma, en pappa som vakar vid sjukhussängen och en mamma som inte kan vara där. Dessutom skildras hur ett samhälle drabbas.
– Det handlar mycket om vad terrorn skapar för fördomar, rädslor och rasism, säger Emmy Walt.
Som författare utgår hon en hel del från egna erfarenheter och iakttagelser.
– Det som låg närmast var den här rädslan för terrorn men också en rädsla för en polarisering som delar upp oss i vi och dem. Sedan 2010-talet har det legat väldigt starkt i mitt medvetande, med terrordåden och extremhögerns framfart. Att vilja förmänskliga människor som är på flykt är något jag har velat göra länge, berättar hon.
Romankaraktären Mila Savic har även samma yrke som Emmy Walt själv har haft.
– Det här är min första bok och tipset till många som ska skriva är ofta att gräva där du står och det ligger mycket i det. När jag var journalist var mitt driv att skriva, inte att upptäcka eller avslöja saker, men jag har låtit min karaktär ta den biten, säger hon.
Karaktären rapporterar i en terrordrabbad värld där hon möter såväl flyktingar som förövare, samtidigt som hon själv är fast.
– När man utsätter människor för sådana här extremt jobbiga situationer är frågan vad man då gör för att lösa det?
Emmy Walt har gått från journalist till författare. ”Som journalist har du mer ramar att förhålla dig till och en skyldighet att berätta om en verklighet. Som författare kan man bygga på något som är verkligt och göra research, men vara den som bestämmer hur det ska bli. Den skönlitterära formen passar mig bättre”, säger hon.
Emmy Walt har inte gjort det lätt för Mila Savic. Hon har lämnat ett lugnt familjeliv och befinner sig i sitt mest intensiva yrkesliv och desperata privatliv, när hon precis har kommit ur en utmattningsdepression.
– Jag har själv varit utmattad i olika omgångar efter ett tufft arbetsliv och det är något hon också får gestalta. Man får följa hennes kamp inifrån, att inte vara den duktiga flickan och göra det man ska. Jag känner också att just psykisk ohälsa är en röd tråd genom flera karaktärer. Det präglar otroligt många saker idag och jag vill visa vardagligheten i det.
Emmy Walt skrev boken när hon själv hade återhämtat sig från den senaste utmattningen.
– Att skriva en bok är en sådan dröm som jag har levt med så himla länge. Bara att jag tog tag i den drömmen gav jättemycket energi, även om det också har tagit mycket energi. Att kunna ta tag i det här skapandet att skriva och fokusera på en grej, och lämna ute allt annat, har varit bra för mig, säger hon.
Samtidigt har hon kunnat bearbeta det hon själv har varit med om och sätta sig in i andras psyken.
– Både att skriva om utmattning, för att få ut mina egna tankar om det, men också att tränga sig in i människors tankar, när de tänker hemska saker som jag inte håller med om. Sedan kan jag lämna det ifrån mig, säger hon.
”Det finns så mycket jobbiga saker i världen och det är lätt att säga att man inte orkar ta in det, medan jag tvärtom vill se varför sådana hemskheter kan ske”, säger Emmy Walt.
Emmy Walt föredrar litteratur om det som är svårt, mörkt och hemskt.
– Ju värre det går för karaktärerna desto bättre. Jag har skrivit om saker som jag själv tycker är läskiga, som terrorhot. Det är lite som terapi, att utforska sina egna rädslor om olika skeenden. Då kan jag få de här känslorna och låta de komma ut, säger Emmy Walt.
Och hon tror att det kan vara likadant som läsare.
– Om man läser om hemska saker tror jag att man också kan bli lite lugn i sig själv att det var fiktivt. Det är också lite lättare att ta in, än den här riktiga kaosvärlden vi lever i som är fylld av ondska. I stället för att man går runt och tänker varje dag att det kan smälla här eller att någon kan komma och skjuta.
Det är just det fiktiva, med utgångspunkt i det verkliga, som Emmy Walt vill ägna sig åt.
– Det är drömmen och målet att jag en dag ska kunna leva på det här. Jag vet att det är svårt och hård konkurrens, men jag är otroligt ambitiös och har högt uppsatta mål. Det är kanske därför det har lett till utmattning. Men jag kommer nå dit, det finns inget annat, säger Gotlands nya deckarförfattare.
