Det svenskspråkiga albumet rymmer tio låtar om en halvtimmes speltid. Skivan ges ut på det egna, Kärrtorpsbaserade bolaget Ella Ruth Institutet. Det startade han tillsammans med fotografen Johan Bergmark och det är namnat efter deras döttrar.
Eric Palmqwist står för text och musik, sång och gitarr. Övriga medverkande musiker är: Peter Morén-gitarr, Ulf Johnsson-gitarr, Jesper Jonsson-trummor, Daniel Bengtson-bas, Andreas Mattsson-piano, Henrik Meierkord-cello, Vilma Flood-kör.
Eric Palmqwist räds inte att ta sig an tungt personliga ämnesområden. Även denna gång är nämligen grundtemat allvarligt. Om det förra albumet, "En halv gris kan inte gå", handlade om att ta sig ur ett missbruk är "Hej då" ett album som skildrar olika faser och känslolägen när ett förhållande går under.
"Jag var mitt inne i den stora kärleken med familj, barn, hus, två katter och en Mitsubishi Lancer. Sen hände det en massa jobbiga saker som gjorde att livets gummiband sprack. Jag har nog alltid längtat efter en egen kärnfamilj. Därför kändes mitt eget misslyckande extra hårt", berättar Eric Palmqwist om utgångsläget.
GA har låtlyssnat.
Denna inledande inramningsbeskrivning kan låta som att det är ett tungt och trögt album som föreligger. Så är det dock inte. Låtarna är inspelade live i studion. Merparten av låtmaterialet har ett genomgående driv. Inte minst inledande "Du och jag mot döden" som formligen introexploderar.
Det emellanåt tungt baserade kompet från det kompetenta kompbandet gör låtarna till en ofta rockig upplevelse. Gitarrerna ringer ibland melodiskt åt Byrdshållet, andra gånger handlar det mera om Neil Youngsk rundgång. Men det finns förstås även mer finstämt lugna låtar. Som vackra "Rävarnas hav" med sin melankoliska underton.
Det allvarsamt reflekterande ligger främst i Erics texter. Han berättar små livsepisoder och iakttagelser som ihoplagda ger det uppbrutna förhållandets olika faser och erfarenheter, från den inledande euforin till slutfasens gripande efter halmstrån.
Textmässigt ljuder skilda vägar-metaforerna tätt och några nödrim passerar, lyssnaren får till och med ett "hjärta-smärta". Men det stör inte, helheten tar över och Eric sjunger övertygande.
"Himlen faller ner" är en talande titel och en av de bästa låtarna. "Finns det några under för oss som räknar ner?" frågar Eric när sista hoppets station närmar sig till gitarrernas krevader.