1944 sjönk S/S Hansa i Östersjön på väg från Nynäshamn till Visby. Bara två personer överlevde och från en livbåt såg de ett starkt ljus, men ingen kom till undsättning.
– Det måste ha varit någon som tände den här strålkastaren. En poddserie i fem delar utgår från det ljuset som ett mystiskt ting, berättar Jakob Ringbom.
Dokumentärpodden är skapad av producenten Peter Gropman, men bygger på historikerna Jakob Ringboms och Lars Kruthofs underlag. De skriver en bok om Hansakatastrofen som kommer ut i oktober, men redan nu i mars kommer avslöjanden i podden.
– I Hansafrågan kommer svaren väldigt sällan. Det fanns en fråga om vem som hade sänkt Hansa och det fick vi svar på 1992. Men vem lyste på Hansa när hon sjönk? Jag vill gå till botten med så mycket man kan, säger Jakob Ringbom.
1992 blev ryska krigsarkiv offentliga där det framgick att en av deras ubåtar hade sänkt Hansa. Nästan 30 år senare letar Jakob Ringbom igenom svenska arkiv för att få svar på frågan om strålkastarljuset.
– En av de överlevande, armékaptenen Mohlin, vidhöll till sin död att det var ubåten som lyste på Hansa när hon sjönk, säger han, men i ubåtens loggbok står det att den dyker när de också ser ett ljus.
Enligt Jakob Ringbom har de funnits flera indicier som pekar mot att det var svenska marinens fartyg, Hjälpkryssare 4, som där. Men han hittar inga konkreta bevis i arkiven och ingen ombord lever längre.
– Jag skrev ut en besättningslista, letade upp namn på anhöriga och försökte hitta telefonnummer. Jag tror att jag ringde mellan 60 och 70 samtal och frågade om de visste någonting om deras fars förehavande under kriget och de flesta sa samma sak. ”Jo, min pappa var ombord, men han berättade ingenting om det” eller ”han var där men såg inget den natten”.
För varje samtal sjunker hans mod.
– Tillslut fick jag tag på en man som var son till en av utkikarna på hjälpkryssare 4 och jag ställde samma fråga och han sa. ”Vad kul att du ringer för det här pratade min pappa mycket om. De var jättenära Hansa när den sjönk”.
Jakob Ringbom blir mållös när han får historien återberättad. Att de på hjälpkryssaren hade hört eller sett explosionen och insåg att de behövde ta sig därifrån, för att det kunde finnas en ubåt i närheten.
– Sonen ville minnas att hans pappa pratade om att de hade tänt en strålkastare, men att de inte såg vad som hade hänt. Om de hade sett att det var Hansa som torpederades hade de absolut stannat.
I så fall hade kanske fler liv kunnat räddas, men det var inte förrän hjälpkryssaren kom fram till hamnen som de ska ha insett vad som hänt.
– Den här utkiken berättade för sin son att marinens soldater hade tystnadsplikt och de uppmanades åter om det på morgonen i Visby, när de kom in och såg att Hansa var borta. Då förstår jag varför det inte har kommit ut någonting och man ska också minnas tidsandan, med 40-talets militärkultur plus att det var krig. Då var det locket på.
Jakob Ringbom ställer kontrollfrågor för att verifiera att berättelsen är sann.
– Om det inte är hundra procent bevisat är det 95-procentigt. Med indicierkedjan jag hade innan och det här vittnesmålet är det för mig tydligt att hjälpkryssaren var där. Det är ändå viktigt att historien blir nedskriven och får sitt svar, det har redan spridits konspirationsteorier om det här, säger han och nämner ett exempel.
– Det är folk som menar att ubåten egentligen sköt på hjälpkryssaren, som sades ha vapen ombord. Tyvärr lever vi idag i en värld där fakta inte smäller så högt.
Jakob Ringbom nämner två andra frågor han har försökt hitta svaret på.
– Det som är spännande är att de lastade ombord fyra lådor på Hansa som vi än idag inte vet vad de innehöll, säger han och nämner några teorier om vapenexporter till Norge och Danmark, kullager till Tyskland eller radiosändare till Baltikum.
En annan fråga gäller ett samtal till ett försäkringsbolag dagen innan katastrofen, där någon var angelägen om att försäkra två tjänsteresande på väg till Gotland.
– Då kan man vara konspiratorisk och undra om den personen visste att båten skulle gå under, men det tror inte jag. Jag har lokaliserat vilka det kan vara, och som har anknytning till underrättelsetjänsten C-byrån, men hela historien kan vara fabulerad.
Dokumenten är borta och där kommer han inte längre.
– Sedan tror jag att vi har löst de flesta gåtorna.