Den 12 oktober publicerade den digitala kulturtidningen ”Magasin K” flera artiklar som bygger på statistik från den offentliga databasen Kolada. I artiklarna granskade tidningen hur mycket landets kommuner satsat på sina kulturverksamheter under 20 år. Slutsatsen var att 241 av landets 290 kommuner skurit ned ganska rejält på kulturens andel i sina budgetar från 2002 till 2021. Artiklarna fick stor spridning i riksmedia, bland annat gick det att läsa om granskningen i Dagens Nyheter och Aftonbladet.
Enligt uppgifter i magasinet så skulle Gotland placera sig bland de tio kommuner i landet som skurit ner mest på kulturen. 2002 skulle kulturens andel av kommunens totala driftsbudget ha legat på 3,7 procent. 2021 skulle andelen av den totala driftbudgeten ha sjunkit till 1,9 procent. Ett mycket stort tapp med andra ord.
Men efter ett samtal med Björn Ahlsén, som var Region Gotlands kultur- och ungdomschef från 2013 och senare kulturstrateg när kultur- och fritidsförvaltningen avvecklades 2017, börjar GA förstå att något inte verkar stämma.
– Visst, kulturen har fått besparingar precis som all annan verksamhet, men kulturen har ändå klarat sig hyfsat bra. Det låter jättekonstigt. Det kan inte stämma, säger Björn Ahlsén som sedan ett par år tillbaka har gått i pension.
När GA går tillbaka till källan, Koladas statistik, ser vi att kulturens andel av Gotlands totala driftsbudget från 2002 fluktuerar lite stillsamt upp och ner – fram till 2014. Då plötsligt sker det en brant nedgång från 3,1 procent till 1,9 procent nästa år, 2015.
– Jag jobbade ju då. Det är fel. Det är fullständigt omöjligt, kommenterar Björn Ahlsén.
Statistik som rör Gotland kan vara knepig då både region (tidigare landsting) och kommun är sammanslagna i Region Gotland. Statistik kan därför bli missvisande i jämförelser med övriga landet.
GA tar kontakt med Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, den ideella förening som tillhandahåller statistik i databasen Kolada, för att i första hand ta reda på om man tagit hänsyn till det speciella förhållande som råder på Gotland när de skapat diagrammet.
Vi får ett mejlsvar från projektledare Camilla Eriksson:
”Du har rätt i att det ofta är knepigt med statistik för Gotland och jag tänker att när det gäller kulturverksamheten är det stor risk för sammanblandning. Bäst är att du tar kontakt med experterna på SCB, som vi får kostnadsuppgifterna från, för att säkerställa att statistiken håller för den här typen av analyser.”
GA tar kontakt med SCB för att få tillgång till de uppgifter och siffror som ska ha använts för att skapa det tveksamma diagrammet. Marie Glanzelius vid SCB lovar att göra en slagning på Region Gotlands driftsredovisning och bruttokostnader för den kommunala kulturen, med fokus kring årtalen runt 2014 och 2015.
De siffror vi tills slut får på mejl från SCB stämmer inte alls med Koladas diagram. Koladas diagram handlar visserligen om kulturens andel av kommunens totala driftsbudget. De siffror vi får från SCB handlar om kulturens faktiska kostnad. Men om andelen skulle ha sjunkit så kraftigt mellan åren 2014 och 2015 i Koladas diagram, borde det synas i de faktiska kostnaderna, och det gör det inte.
Efter ytterligare kontakter med RKA får vi till slut svaret. Gotlandsdiagrammet i Kolada stämmer inte.
– Nej, det stämmer inte. Det statistikerna här kan se är att kulturkostnaden stämmer, men sedan tar vi den i relation till driftskostnaden och det är den som ser märklig ut, säger projektledare Camilla Eriksson.
Vad är det som har hänt?
– Det vet vi inte. De har försökt spåra var uppgifterna från före 2015 kommer, men i det korta perspektivet gick det inte att lösa så snabbt.
Har det här felet uppstått bara i Gotlands fall eller gäller det andra kommuner också?
– Det är jag osäker på. Det här är jätteolyckligt.
Vad gör ni nu?
– Det är så ovanligt att det är fel så här långt tillbaka och att ingen reagerat. Vi blev alla ställda. Vi har ju alternativet att plocka bort det förstås, men jag behöver fråga kollegorna och vi behöver fundera på vad vi ska göra både i det korta och långa perspektivet. Jag är tacksam att du hörde av dig, för så här får det inte se ut, säger Camilla Eriksson.