Filip Sjöström, den andra ledargestalten. I slutet av förra året lämnande han Frihetsrörelsen.
Några rubriker på Helagotland.se i juli 2021: "Covidförnekare säljer biljetter till 'frihetsfest'", "Influencer gjorde reklam för pandemi-förnekarnas fest", "Tillståndslösa 'frihetsfesten' fortsätter med festival".
Mitt under brinnande pandemi – som det så ofta hette på den tiden – hade en relativt okänd organisation, Frihetsrörelsen, tagit sig till Gotland för att protestfesta mot coronarestriktionerna, vaccinet och det moderna samhället i största allmänhet.
Frihetsrörelsen och dess ledare Max Winter och Filip Sjöström har nu blivit föremål för en poddokumentär i fyra delar för Spotify Dok. Frihetsfestivalen på Gotland får en bärande roll i seriens andra avsnitt, som släpptes under torsdagen. Men vi återkommer till det.
Först: Varför en dokumentär om en rörelse som många vill avfärda som verklighetsfrånvänd och farlig? Frågan går till Kalle Ström, journalisten bakom dokumentären i fråga, "Frihetsrörelsen inifrån".
– Det började med att jag befann mig på Storholmen i Stockholm i ett helt annat ärende. Där sprang jag på två män som verkade göra något slags djuriska kroppsövningar. Det var både vackert och märkligt. Så var det nån fest där, men jag fick inte ihop det. Människomixen var så ... underlig. Sedan såg jag Filip Sjöström, som förekommit lite i media vid den tidpunkten, och då trillade polletten ned. Det här var de som anordnat flera uppmärksammade pandemidemonstrationer den senaste tiden, säger Kalle Ström.
Han är även etnolog, så nyfikenheten väcktes.
– Jag är intresserad av hur människor tänker, varför och hur olika världsbilder skapas. Frihetsrörelsen är extra spännande där, eftersom den samlat människor från helt olika läger: Alternativmedicinare, "yogamorsor", fotbollshuliganer, vänster- och högerextrema, och ändå finns det en förenande tankevärld. Hur kunde det komma sig?
Kalle Ström närmade sig de två ledargestalterna, som gick med på att ge honom insyn i organisationen under ett års tid.
– Det var skeptiska mot journalister, men när jag berättade att de skulle få tala till punkt och berätta sin version sa de ok. Jag var samtidigt öppen med att deras utsagor inte skulle behandlas okritiskt.
Andra delen av "Frihetsrörelsen inifrån" handlar dels om ideologin som driver organisationen, dels om demonstrationsfesten och – festivalen på Gotland. I avsnittet får lyssnaren bland annat följa med när Max Winter delar ut flygblad på Tofta strand.
I början av arbetet med dokumentären kunde Kalle Ström få obehagskänslor. Numera tycker han att Frihetsrörelsen framstår som farligare än den är. Bilden är tagen under inspelningen på Tofta strand.
– De är mycket för naturen, så jag tror att det var atmosfären och det idylliska landskapet som lockade dem till Gotland. Sen är det ju mycket folk på ön under sommaren, och därför en bra plats att ha den fest de planerade, säger Kalle Ström.
Vad var syftet med frihetsfesten och -festivalen?
– Det fanns flera, tror jag. Delvis handlade det nog om att göra något som man inte fick göra då, till exempel anordna en stor fest. Frihet är ett nyckelord inom rörelsen och det finns en föreställning om att dans är förkroppsligandet av frihetsidén. I förlängningen fanns det nog även en ambition att sprida sitt budskap och rekrytera människor till rörelsen.
Vad är det då för tankevärld som präglat den innersta kretsen i Frihetsrörelsen? I dokumentären beskrivs en organisation som vill omstöpa dagens samhälle och återgå till ett mer "naturligt" och "ursprungligt" tillstånd.
Det talas också kritiskt om den förmenta offermentaliteten inom politiska rörelser som feminismen och Black lives matter, samt att maskulina energier behöver släppas fria. Konspirationsteoretiska resonemang om att mörka makter styr vår värld i det fördolda är en annan ingrediens.
Samtidigt betonar Kalle Ström att det rör sig om en bred kyrka. Alla som gått på Frihetsrörelsens demonstrationer tycker inte nödvändigtvis som ledarskiktet i alla delar, och vice versa.
21 juli i somras samlades människor för att festa och ge fingret åt pandemirestriktionerna. Men vad handlade det egentligen om och vilka stod bakom? Svaren får man i poddokumentären "Frihetsrörelsen inifrån".
Fick du intrycket att festdeltagarna var ideologiskt övertygade?
– Nja. Till att börja med dök det ju inte upp så många, och bilden jag fått är att de flesta bara var sugna på att göra något lite förbjudet. Frihetsfesten var besläktad med ravekulturen, och där finns just det inslaget: Att det ska vara lite farligt och inte helt ok. Den ideologiska bakgrunden var heller inte helt tydlig under festligheterna. Det var ingen mässa där texten lades ut, så om idéerna spreds var det mer mouth to mouth och lite förtäckt.
Kan det finnas något problematiskt i det? Att folk lockas till en fest där det ideologiska motivet inte är helt uttalat.
– Ja, det kan vara lite lurigt det där. Å ena sidan var det en fest som man hade bara för att det är kul med fest, typ. Å andra sidan var den riktat mot en yngre målgrupp som riskerar dras med i något man inte förstår, för att hela inramningen är estetiskt tilltalande och spännande.
Kalle Ström lyfter fram att det finns delar i Frihetsrörelsens övertygelse som även utomstående kan nicka instämande åt.
– Förbudet mot allmänna sammankomster var ett ingrepp i mötesfriheten och därmed också i våra demokratiska rättigheter. Vi har inte sett något liknande under vår livstid. Det är något som förtjänar eftertanke och diskussion. Och en längtan till naturen kan nog många känna igen sig i.
Samtidigt framhåller dokumentären att det förekommer fascistoida drag i Frihetsrörelsen, åtminstone i retoriken och hur man valt att organisera sig.
Max Winter, en av ledargestalterna i Frihetsrörelsen, här på en av rörelsens demonstrationer på fastlandet.
Har din bild av Frihetsrörelsen förändrats under året du följde den?
– Ja, det har verkligen varit en resa, både för mig och Frihetsrörelsen. I början kände jag att jag kommit in i ett sammanhang som kändes oklart och förvirrande. Faktiskt även lite obehagligt. Under den tiden jag följde rörelsen höll man på att bygga upp en organisation, och det har tagit lite olika, trevande uttryck. I den processen har det talats om en revolution och maskulin energi. Där fanns ett gränsland, och jag kunde själv undra: Hur långt är de beredda att gå?
Ja, hur långt är de beredda att gå?
– Nu spoilar jag serien lite, men numera tror att det mer handlat om att Frihetsrörelsen lite ogenomtänkt lutat sig mot symboler och språkbruk som låtit läskigare och värre än det egentligen är. Jag får också intrycket att man i efterhand ångrat hur man uttryckt sig. Sen bör det sägas att jag under arbetet med den här serien mött många trevliga människor som jag fått en fin kontakt med. Jag delar inte åsikter med dem, men jag upplever dem heller inte som farliga, säger Kalle Ström.