”Vi vill ge den kommande generationen, barnen, en röst”, säger Armin Scholler som är konstpedagog på Gotlands Museum.
– Man tittar på barns idérikedom som i en viss ålder, runt tio år, är rätt obehindrad. Samtidigt kan de förstå problemställningar som handlar om klimat och miljö och de utmaningar vi har på Gotland, säger konstpedagogen Armin Scholler som håller i projektet.
Mellanstadieklasser från tio av öns skolor är med och har fått möta forskare och experter inom energi, klimat, vatten och biologisk mångfald.
– De har pratat om sitt ämne men också var problemen ligger och att vi inte har hittat de rätta lösningarna. Då gick barnen in och byggde maskiner men också sociala och ekonomiska system. Vi har utgått från det som har varit lätt att visualisera, säger Armin Scholler.
Först skissades lösningarna upp som teckningar innan de byggdes upp som modeller i kartong. I utställningshallen står nu konstverk och uppfinningar. Där finns exempelvis en gårdsmodell för ett cirkulärt jordbruk, en app som förmedlar matsvinn till behövande, en solcellsavsaltare för vattenförsörjningen och ett fjärrstyrt bi som sprider frön.
– Det var ungefär 200 barn och 200 idéer. Vi samlades sedan i smågrupper och kombinerade ihop några idéer som vi gick vidare med, säger Armin Scholler.
I utställningshallen på Fornsalen visas barns lösningsorienterade idéer och modeller, men även utvecklade och fungerande prototyper
Tillsammans med industridesigners och tillverkare har de tagit fram några prototyper, från miniatyrer av växthus som renar fabriker och en maskinsköldpadda som letar skräp i havet, till släke som har processats till näringsrik pellets och fungerande solcellskläder som kan ladda mobiltelefoner.
– Jag tycker att det blev rätt bra. Du kom på kläder och jag kom på solceller, säger Saga Muttoni till Rory Nyd, som går i femte klass på Montessoriskolan i Visby.
Saga Muttoni och Rory Nyd betraktar prototypen av deras laddbara kläder, som kan koppla ihop en mobiltelefon med solceller på en second-handjacka så att en lampa lyser på kepsen när den är klar.
Klasskamraten Bibi Haller Vatheuer har byggt en låda av kartong med två olika reglage. Bredvid står en prototyp i metall där man kan trycka på en grön eller röd knapp för att få en lätt eller svår utmaning utskriven.
– Det ska vara hållbara utmaningar, säger hon och trycker ut en remsa där hon tipsas om att inte klippa gräsmattan, för insekternas skull.
Även Marit Scholler går i samma klass och hennes idé har inte kunnat förverkligas i projektet. Så hennes studsmattecykel finns ännu bara som en pappmodell tillsammans med en ko-båt, en koldioxidrobot och massvis med andra möjlighetsmaskiner.
Marit Scholler med sin kartongmodell av en multifunktionell sparkcykel med utfällbar studsmatta för att göra det miljövänliga fordonet lite roligare. I bakgrunden syns även en träkonstruktion som är en plastflisare.
Eleverna uttrycker att det har varit både roligt och givande att vara med i projektet.
– Vi har lärt oss mycket om växthuseffekten och om att man ska spara energi, säger Marit Scholler.
Syftet har varit att öka handlingskompetensen, främja skaparlusten och höja miljömedvetenheten hos eleverna.
– Utställningen berättar något om världens behov, sett ur barnens perspektiv. Vi har kunnat se hur kunskaperna förändrades och hur de också växte i sitt tänkande, säger Armin Scholler om det år som projektet har pågått.
Konstnären Kristina Frank har gjort animationer utifrån skolbarnens idéer och modeller.
Utgångspunkten har varit Agenda 2030, som är en handlingsplan för att ställa om till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. För att kunna undvika en klimatkatastrof.
– Även om det är rätt tungt så ger det ändå hopp med lösningar som eleverna tar tag i med sina egna händer, säger Armin Scholler.
Samtidigt är det inte teknikoptimism och geoingenjörskap som projektet vill lära ut.
– Det är inte enbart maskiner som kan rädda världen utan vårt sätt att leva som behöver förändras, avslutar han.
Växthuseffektstopparen omvandlar koldioxid till syre direkt från fabriken.Visionen är att exempelvis Cementa kan ha ett växthus med grödor i kalkbrottet intill, efter idéer från elever på Tjelvarskolan och Västerhejde skola.
Fabrik, båt och gödselspridare i kartong och en skål med framtagen släkepellets som kan användas som gödningsmedel och i pelletspannor. Initialerna LVK står för upphovspersonerna Leonard, Vira och Klara från Fårösundsskolan.
Havsplastpaddan Ulkru ska fånga plast och annat skräp i havet, som sedan samlas i en laddstadion på land som drivs av vågkraft. Tanken är att den ska kunna skicka en signal till andra havsplastpaddor om det finns mycket skräp som behöver plockas i havet. Elever från Kräklingbo skola och Norrbackaskolan står bakom idén.
En cirkulär gård är ett av skolbarnens alla funktionella konstverk och klimatuppfinningar i utställningen ”Möjlighetsmaskiner” på Fornsalen i Visby.
Vernissagen för utställningen ”Möjlighetsmaskiner” är på lördag 18 mars klockan 13.00. Utställningen invigs av landshövding Anders Flanking. Delar av utställningen kommer även att turnera på ön och bland annat visas i några kyrkor och på Naturum i Vamlingbo.