Sonada är en liten by i nordvästra Indien, 2400 meter över havet.
Här lever 120 familjer, flyktingar från Tibet som valt att lämna sina hemtrakter för att kunna fortsätta utöva sin religion. Bilder på Dalai Lama finns i varje hem, vilket inte är tillåtet under det kinesiska styret.
Här lever också 200 skolbarn som utbildas i byns skola. Långt hemifrån är de, på sin höjd någon hemresa per år.
Det var hit hon kom för 50 år sedan, Kerstin Blomberg från Fårö.
– Jag arbetade på ett tibetanskt sjukhus i Dharamsala i nordvästra Indien, men kände att jag ville göra mer, berättar hon.
Vid en audiens hon Dalai Lama fick hon höra om Sonada, satte sig på tåget i tre dygn och blev kvar där i ett och ett halvt år. Hon bodde och levde med lokalbefolkningen på deras premisser.
Det var början på ett livslångt engagemang som varar än i dag. Genom åren har hon gjort ett 20-tal besök.
Varje vecka har hon kontakt med människor i byn, där hon kallas ”mamma” och där alla vet var Gotland är beläget.
Hon gläds över hur byn utvecklats och förhållandena förbättrats genom åren.
Nu finns ordentliga skolsalar i den skola som i dag hyser tio klasser, när Kerstin Blomberg först kom dit gick alla barn tillsammans i ett enda klassrum.
Genom åren har omkring 70 gotländska familjer ställt upp som faddrar. Många har också skänkt ekonomiska medel.
Nyligen bortgångna Emerich Roth, som överlevde Förintelsen, var en av de engagerade i föreningen Sonadas vänner. Han hann betala medlemsavgiften för året innan han gick ur tiden.
Varje år skickar föreningen omkring 100 000 kronor. De används, i samråd med byborna, till i första hand näringsrik mat, ved för att värma vatten, mediciner, hygienartiklar, löner till personal som arbetar med barnen och stöd till biblioteket.
För så är det, Kerstins föräldrar Kally och Gösta du Rietz besökte aldrig i Sonada men de har givit namn åt skolans bibliotek.
– Så där, i Himalaya, hänger en bild på mamma och pappa, två ur-Fåröbor. Det är lite fint.
Utställningen i Almedalsbiblioteket öppnades på tisdagen och finns att se under två månader.
Den har ställts samma av Kerstin Blomberg tillsammans med Eva Lamby, som under många år haft fadderbarn och även varit på besök i byn.
Där visas foton, gåvobrev och annat. Det ges också information om det stöd- och vänskapsprojekt som nu pågått i ett halvt sekel.