Det är inte så färgglada som många andra målningar av Caroline Brag brukar vara. Istället är de skapade för just den här platsen – det lilla galleriet på Ekegården. Caroline fick förfrågan om hon ville ställa ut i juni, i fredags var det vernissage. Så det har varit en minst sagt hektisk sommar.
– Jag har förstås varit här och tittat och känt in platsen. Så jag har verkligen varit i en målarbubbla sedan dess, skrattar Caroline Brag.
Hon är född och uppväxt i Hogrän. Lusten att teckna och måla har hon sedan barnsben och har löpt som en röd tråd genom livet säger hon. Efter gymnasiet bar det iväg ut i världen. Hon reste och pluggade. Hon kom tillbaka till ön läste konstvetenskap vid Uppsala universitet på campus Gotland. Hon bildade familj och utbildade sig även till psykosyntesterapeut, en form av samtalsterapeut. Sen bar det av igen. Till Helsingborg där hon så småningom träffade sin nuvarande man Lars som sedan en tid tillbaka ägde ett litet pensionat utanför Kapstaden i Sydafrika. Idag driver de pensionatet med sex rum tillsammans.
– I Sydafrika är målandet min huvudsyssla, men jag hjälper till och guidar, anordnar konstresor och leder även yoga- och meditationspass för gästerna. Jag har också samtalsklienter on-line. Lars gör det största jobbet med pensionatet. Han är den händige som bygger och fixar, säger hon.
Somrarna tillbringas dock alltid på Gotland och i Lars hemmatrakter i Skåne.
Men det senaste året sedan pandemin bröt ut har varit omvälvande. Paret har inte varit i Sydafrika sedan de lyckades lämna ett totalt nedstängt land i slutet av april 2020. Gästerna uteblev och Caroline hade just blivit mormor så hon ville verkligen hem till Sverige och här har de blivit kvar. Lars har jobbat vid en snickerifabrik i Danmark och Caroline har haft samtalsklienter, workshops och i sommar yogapass vid stranden i Västergarn.
Carolines konst brukar kännetecknas av mycket färg. Målningar med syftet att få folk att må bra. Något som kanske känns viktigare än någonsin, säger hon. Men målningarna på Ekegården är som sagt inte så färgklatschiga, utan smälter in i de rostbruna tegelstensväggarna. Något som går igen är dock känslan av hav, stränder och flödande vatten, som är ett ofta återkommande tema i Carolines måleri.
– Att dyka i ett hav som kan vara oroligt på ytan, men väldigt lugnt en bit ner, den känslan är fantastisk. Man befinner sig i en viktlöshet och det är det jag ofta försöker gestalta i mina målningar.
Hon har inga titlar på sina målningarna på Ekegården, vilket hon annars brukar ha. Hon vill inte låsa fast besökarna i en tanke om vad de faktiskt ser. De ska får besökaren upptäcka få själv. Hon säger att man gärna får ha lite tålamod när man tittar på tavlorna. För plötsligt dyker det upp en kropp eller en båt på stormande hav.
– När jag målar så brukar det plötsligt träda fram saker av sig självt. Plötsligt ser jag att det är en räv som stirrar på mig. Andra upptäcker saker som jag inte ser. Ibland får det vara kvar. Ibland målar jag över.
Förhoppningen är att Caroline och Lars ska kunna återvända till sitt pensionat i höst eller vinter. Människor har börjat röra på sig och hon ser själv, via sociala medier, att folk börjar hitta tillbaka till restaurangerna i Kapstaden igen.
Caroline Brags tavlor på Ekegården går att beskåda fram till den 31 oktober.