50 gotländska klassiker – håller du med?

Många verk som blivit klassiska har publicerats genom åren. Här ser du några av dem under rubriken "50 gotländska klassiker".

I dag går vi i mål med vår lista över 50 gotländska klassiker.

I dag går vi i mål med vår lista över 50 gotländska klassiker.

Foto: Montage (Jan Collsiöö (TT)/Arne Adler (SVD/TT)/Fredrik Sandberg (TT)/Dennis Pettersson (arkiv))

Gotland2022-02-26 09:05

Jaha, då var vi framme. Sista omgången av ”50 gotländska klassiker inom musik, litteratur och film”. De senaste två lördagarna har 34 stycken presenterats, nu kommer de 16 sista.

Det är ingen rangordning och ingen kronologi, allting huller om buller och vad som är gotländskt kan också diskuteras.

Håll till godo, här är sista delen.

Magnus Ihreskog (MI) och Edvin Högdal (EH)

undefined
Anna Jansson startade "det gotländska deckarundret".

Silverkronan – Anna Jansson (Roman, 2003)

Anna Jansson startade den litterära brotts- och mordvågen som svept över Gotland. 2000 kom ”Stum sitter Guden” som utspelade sig vid fiskeläget Kronviken, vilken skulle kunna vara Gnisvärd. 

Tre år senare gjorde hon ingen hemlighet av var allting tog plats. I ”Silverkronan” är det småbonden Wilhelm Jacobsson som försvinner spårlöst under en resa med gotlandsbåten.

I dag kommer hennes kriminalpolis Maria Wern in i våra, ja hela Europas, vardagsrum. Om inte i bokform så i tv, gestaltad av Eva Röse.

”Idén om att skriva om brott kommer från min tid som detektiv stationerad i lusthuset på tempelkullen i Botaniska trädgården i Visby, där jag och min kompis satt och spanade på misstänkta”, berättar Anna Jansson.

Anna Jansson kom att följas av främst Mari Jungstedt och Håkan Östlundh som också förlagt mordgåtor på Gotland, vilket också bland andra Marianne Cedervall gjort. MI

undefined
I "P.S. Sista sommaren" reser ungdomar till Gotland strax innan de blir vuxna.

P.S. Sista sommaren (Film, 1988)

Två killar och en tjej, Matte, Kranken och Lisa, tillbringar sitt sista sommarlov med att cykla på en ö. Semestern blir inte som de hoppats. 

Filmen om tonåringarna som växer upp och de problem det innebär, i regi av Thomas Samuelsson, bygger på Bo Green Jensens roman ”Dansen genom sommaren” från 1981. I den cyklas det på Bornholm, i den svenska versionen på Gotland. 

Såväl Susanne Alfvengren – vid tiden en av landets hetaste artister efter sitt genombrott tre år tidigare – som Tommy Wahlgren finns i rollistan. Ledmotivet "Allt som jag känner" med Tommy Nilsson och Tone Norum blev dessutom en megahit.

Huvudrollen spelas av Lena Nilsson, som med ”P.S.” slog igenom som skådespelare. På senaste tiden har hon varit mest omskriven som mamma till bortgångne rapparen Einár. Även Göran Stangertz, Robert Jelinek och Mona Seilitz och syns på duken.

Filmen gillades av publiken men sågades duktigt av kritikerna. MI

undefined
Allan Nilssons "Summarn kummar" har blivit en gotländsk nationalsång.

Summarn kummar – Närrevyn (Albumspår, 1975)

Det började i det sena 50-talet som en kabaré för att dra in pengar till idrottsföreningen och blev med tiden en angelägenhet för hela landet. Allan Nilsson, Arne Ohlsson, Greten Andersson, Börje Hallqvist, Las Jakobsson, Ingrid Wahlgren…alla blev de idoler i bygden.

Revyerna växte, blev fler och längre, 1980 spelades revyn ”Haplihaitar” i hela 87 föreställningar på Rondo i Klintehamn.

Det året, det sista på Rondo, såg hela 25 000 gotlänningar det glada revysällskapet säga sanningen om sakernas tillstånd.

Det var oftast Allan Nilsson (1933-2021) som skrev texterna. Många uttryck har blivit del av den alldagliga gotländskan; som ”Jag kummar när jag kummar” och ”Man får spark si själv ei rövi”.

Men det är sången ”Summarn kummar” som gjort allra störst avtryck och blev 1985 namnet på en nöjessatsning på SVT, ledd av Tommy Wahlgren.

Närrevyns inspelning finns på LP:n ”Brimsar brummar” från 1975. Den avslutade också föreställningen till Allan Nilssons minne på Rondo i december 2021. ”Summarn kummar me sol, kummar yvar hällmark u stain, yvar förfedern bain, yvar martall, yvar ain”. MI

undefined
Rått och kompromisslöst var Graves stil.

Into the Grave – Grave (Album, 1991)

Efter Abba är dödsmetallen vårt lands kanske mest ihärdiga musikexport. Musikstilen blomstrade under sent 1980- och tidigt 1990-tal tack vare pionjärer som Entombed, Unleashed och Dismember. 

Gotländska Grave uppnådde aldrig samma framgångar, men bandets debutplatta "Into the Grave" räknas ändå som en klassiker i genren. Medan Entombed och de andra flörtade med rock 'n' roll och traditionell hårdrock köttade Grave på med kompromisslöst rå deathmetal utan krusiduller. 

Gitarristen och sångaren Jörgen Sandström gick senare vidare till tidigare nämnda Entombed och kunde bland annat höras i "Unreal Estate", bandets samarbete med Kungliga Operan. 

Grave har fortsatt att kötta på en bra bit in på 2000-talet, långt ifrån scener som Kungliga Operan. EH   

undefined
Susanne Alfvengren etablerade gotländskan som sångspråk.

När vi rör varann – Susanne Alfvengren (Singel, 1984)

Ala-tjejen Susanne Alfvengren etablerade med låten ”När vi rör varann” gotländskan som sångspråk. Nog för att det tidigare förekommit här på ön, men med denna låt kom den att höras i hela konungariket.

Susanne vann Tiljans Talanger vid två tillfällen, 1973 och 1978 och kom med som pumporganist i Bryggeriteaterns lilla orkester Ulla Hau.

Efter att ha plockats upp av "Café Norrköping" i tv fick skivbolagen upp ögonen för gotländskan. När singeln, med melodi av kanadensaren Dan Hill och svensk text av "Pling" Forsman, sedan släpptes mitt i sommaren sålde den bra, men det stora genombrottet kom den 15 december 1984 då hon uppträdde i familjeprogrammet ”Razzel” i den ena av två tv-kanaler. Cerice-svart tröja, spretigt 80-talshår.

Låten kom att etablera henne bland de stora svenska sångerskorna. MI

undefined
Varje år lockar Pippi Långstrumps äventyr på Gotland nya tittare.

Pippi Långstrump (Film och tv-serie, 1969)

När teamet bakom den kommande filmen om Astrid Lindgren-karaktären Pippi Långstrump letade miljöer sökte de i Linköping, Öregrund och Östhammar innan de till slut valde Visby. Handlingen skulle vara förlagd till sekelskiftet, det hade författarinnan bestämt.

Den gamla förvaltarbostaden intill P18-regementet som inte längre var i bruk gjordes om till Villa Villekulla. Där tog inspelningarna sin början den 8 juni 1968.

Två somrar användes huset för inspelningar, den 15 december 1969 flyttades huset till Kneippbyn där det står än i dag.

Generation efter generation har sedan dess kunnat följa Pippis äventyr på Visbys gator tillsammans med kompisarna Tommy och Annika. Skarpögda tittare med åldern inne kan även känna igen flera gotländska barn i olika statistroller. MI

undefined
Biljardakademin och Alfie fick ett liv i Japan.

Fallbilder – Biljardakademien (Singel, 1984) och Play on Alfie (Singel, 1987)

Biljardakademin gav ut singeln ”Fallbilder” 1984, tre år senare kom bandet Alfie med ”Play on”. De gemensamma nämnarna i dessa band är bröderna Häglund; Kjell i BA, Stefan (nu Wesley) och Magnus i Alfie. Det är så klart inte tillräckligt för att ta plats bland klassikerna, singlar har många gjort.

Men – att både vinylerna fått ett liv efter detta, i Japan! Det är i sanning något udda.

BA:s stressiga musik med ständiga taktbyten betingar i dag ett pris på runt 800 kronor på världens ledande skivsamlarsajt Discogs, i Japan, varifrån den ständigt efterfrågas, säljs den för över tusingen per ex.

Även Alfie – första bandet att spela live på Burs Café – fick nytt liv i soluppgångens land sedan en skivhandlare där fått tag i deras gitarrpop. Bandet skickade på 90-talet över det som fanns kvar av 500 ex-upplagan. För närvarande är låten på väg att ges ut igen – via ett litet skivbolag i USA.

Bonusinfo: Även Di Sma har haft en hit på andra sidan jorden. Deras ”Anita, min vän” låg en tid i sent 90-tal oväntat på listorna i Ecuador dit basisten Hasse Tholins bror som arbetade där några år haft med sig en cd som han lämnat in på en radiostation i staden Guayaquil. MI

undefined
Tomas Boström har 18 psalmer i svenska psalmböcker, "Till din blomstrande äng" är den mest sjungna.

Till din blomstrande äng – Tomas Boström (Albumspår, 1983)

Tomas Boström har 18 psalmer i de tre olika psalmböcker som finns. En av de allra mest sjungna är den här: ”Får jag hålla din hand, får jag kalla dig vän, får jag dela ditt ord och din tro? Får jag komma ibland till din blomstrande äng där ett frö av förlåtelse gro?”.

Sången heter ”Till din blomstrande äng” och finns på albumet ”Den finaste resan”, utgivet 1983.

Visdiktaren och sångaren Tomas Boström växte upp i småländska bruksorten Ankarsrum, hängde i ungdomen på Visfestivalen i Västervik två mil bort och slog sig där i slang med giganter som Cornelis och Fred Åkerström.

Den andliga visan kom sedan att bli vägen för pastor Boström, sedan 70-talet boende i Roma och verksam i Vårdklockans kyrka. Han är flitigt nationellt prisad och har ett tusental egna visor på repertoaren. 

En liten anekdot: När Boström 2019 skulle hålla konsert i Almedalen satte GT av misstag in en bild på Thomas Bodström, advokat, tidigare justitieminister och sommar-Fåröbo, i bladet. ”Jag har aldrig haft så mycket publik på mina spelningar” noterade Boström. MI

undefined
Alva Möllerström gav ut nio böcker, detta är den sista, utgiven 2010.

Tankar från ett önskemoln – Alva Möllerström (Dikt, 2010)

Alma Möllerström (1920-2020) brukade skriva verser till vinnarna av mästartröjan i orientering, i samband med det konstaterade hennes barn att hon faktiskt hade många riktigt bra dikter i sin byrålåda.

Så kom det sig att Alva debuterade som författare i 50-årsåldern, då med diktsamlingen ”Den blomstertid”. Med tiden kom det att bli nio böcker, såväl lyrik som prosa. Den sista boken gavs ut 2010, då Alva fyllde 90: ”Tankar från ett önskemoln”.

En av hennes mest kända dikter är ”Trasmattan”, i vilken livets skiftningar beskrivs genom trasorna i en matta. ”En trasmattas bård kan berätta om tider som längesen flytt, om regntunga dagar och lätta då livet var ungt och nytt”. Också gutamålsdikten ”Vajm jär dau” har blivit älskad och också tonsatt av Göran Ringbom, då med titeln ”Vajm tror där att där jär”. MI

undefined
Är det party? Jo, där Gaston är är det party.

Är dé party eller är dé…party – Gaston Bros (Album, 1992)

Gaston Bros satsade stort på att bli något eget. Och det blev de, på sätt och vis. De blev ett av landets hetaste partyband, lika noga med färgen på strumporna som låtvalet. Överallt i landet drog de upp stämningen, men kanske allra mest på Söndagsklubben och After Beach på Snäck.

De showade mest gästartister som Lasse Berghagen, Carola och ”Nygammalt” Larsson. Med tiden urartade det, det var en show som aldrig tog slut, 4000 i publiken, 300 VIP-gäster på efterfesten, all inclusive. 1993 lade de ner bandet i direktsändning som husband i Tv4-programmet ”Direkt från Berns”.

En del av sommarstämningen finns samlad på albumet ”Är dé party eller är dé…party” där såväl Ebba Gröns ”Ung och kåt” som ”Gulligullan”, med Jokkmokks-Jokke vid sångmicken, ryms. MI

undefined
Gunnel J Mauritzson sjöng jazziga Gullin-melodier.

Silhuette – Gunnel J Mauritzson (Album, 1996)

Gunnel J Mauritzson har en av Gotlands känsligaste jazz- och folkröster som nått långt utanför hemön. Men på den här skivan går hon tillbaka till rötterna. Till Lars Gullins melodier – saxofonisten från Sanda som spelade sig till ett världsrykte – har hon hittat texter av svenska diktare.

Där finns Ylva Eggehorn, Gustaf Larsson, Verner von Heidenstam och Viktor Rydberg. Även Gotlandsboende Bosse Carlgren har en text med. Den heter ”Allt är Bingolotto”. Carlgren hade tidigare i karriären skrivit texter åt såväl Smurfarna som Agnetha Fältskog och "Dä bar å åk" till alpina skidlandslaget.

Gunnel bor i dag i Emmaboda där hon driver bolaget Tonkonst. MI

undefined
Gustaf Larsson, Gotlands nationalskald.

Gutniska dikter – Gustaf Larsson (Diktsamling, 1961)

Om Gotland har en nationalskald så är det Gustaf Larsson (1893-1985). Gustaf Larsson-sällskapet är öns överlägset mest medlemsrika författarsällskap, och bland beundrarna på fastlandet fanns storheter som Bo Setterlind. Ändå slog han aldrig riktigt igenom på andra sidan sjön. 

Kanske låter sig saken förklaras av att Larssons mest finstämda dikter skrevs på gutamål, en dialekt som försvinnande få behärskar i dag. Samlingsvolymen "Gutniska dikter" är ett måste i den invigdes bokhylla, och en morot för alla oinvigda. 

Pärmarna rymmer folkkära gutapoem som "Allmakt", "Atarljaud", "Saudi" och "Soli gynnar hälle". Den sistnämnda har även tonsatts av Svante Pettersson och arrangerats av Bengt Ekedahl och Georg Bergström. EH   

undefined
Dan u Kjell sjunger om landsbygdens vardagar som fest på sitt alldeles särskilda vis.

Vardagar u fest – Dan u Kjell (Album, 1997)

Den är så klart betagande, den vemodiga visan en den lille pojken – "En läitn sårk" – som önskar att han var vuxen, trots att han har långt kvar till de första skäggstråna.

Lantbrukarna Dan Svensson och Kjell Tomsson från Sudret han med sina visor sjungit sig rakt in i det kollektiva gotländska hjärtat. Enkelt och nära framför de sina stora små sånger om tillvaron. 

Albumet "Vardagar u fest" innehåller även en annan klassiker: "Mjölk rap" och så klart den smäktande titelsången som omfamnar ett helt år, ja, ett helt liv. MI

undefined
Håkan Anderson har skrivit den vindlande romanen "Breven".

Breven – Håkan Anderson (Roman, 2004)

Håkan Anderson landade som en udda fågel på den svenska parnassen 2004. Magistern i Klintehamn var nästan 60 fyllda vid romandebuten. Boken i fråga – "Breven" – var dessutom något så ovanligt som en lärdomssprängd tegelsten med äventyrsinslag, mer lik kontinentens brett anlagda klassiker än den svenska prosa vi var vana vid runt millennieskiftet.

Kritikerna på storstadsredaktionerna kliade sig i huvudet men sögs in i Andersons vindlande berättelse, som rör sig våghalsigt genom Europa och världen, då och nu. Ön som är författarens hem sedan länge skymtar här och där, mest minnesvärt i slutscenen på Vivesholm, halvön strax norr om Klintehamn.

Med "Breven" blev Håkan Andersons författarnas författare. De efterföljande romanerna "Om en ensamstående herre", "Den vita väggen", "Ansatsernas bok" och "Det fanns en pojke" är bra de med, men debutboken från 2004 förblir grundstenen i Andersons ständigt växande romanbygge. EH

undefined
Pascal, med Isak Sundström, slog igenom med albumet "Galgberget".

Galgberget – Pascal (Album, 2011)

Före "Galgberget" var bandet Pascal mest en lokal angelägenhet. Sedan gick det snabbt. Nästan över en natt blev öns främsta garagepunktrio en sensation i smalare musikkretsar. Mycket tack vare DN, som slog upp recensionen stort och placerade Manuela De Gouveia, Mimmi Skog och Isak Sundström på kulturdelens förstasida.

Pascal tilltalade en trendkänslig målgrupp, men fascinationen för särlingarna i provinsen tycks ha bestått. Efter "Galgberget" kom flera album, alla mer eller mindre hyllade och flera nominerade till tunga branschpriser. 

Men frågan är om bandet någonsin igen kommer att kunna skapa något så renodlat Pascal som öppningsspåret på "Galgberget", "Stort och vackert", med den odödliga texten: "Jag ska bygga nånting stort och vackert/ Jag ska bygga nånting stort och vackert/ Jag ska bygga nånting stort och vackert / Som jag ska krossa dig med". EH

undefined
Många av Clas Engströms böcker var rena debattinlägg.

Insändaren – Clas Engström (Roman, 1966)

1967 blev författaren och debattören Clas Engström först med att, tillsammans med hustrun Pye och skådespelaren Per Oscarsson, säga ”knulla” i tv. Inte en utan hela tre gånger.

Det hela skedde i kulturprogrammet ”Multikonst” där en skulptur i brons föreställande ett älskande par diskuterades.

Snacka om folkstorm. Över tusen personer ringde klagomuren, riksdagsman Eriksson i Bäckmora (C) menade upprört att ”Tv blir vår nästa porrcentral” och Engströms fick avföring skickad med posten.

Clas Engström (1927-2017) föddes i Härnösand men levde huvuddelen av sitt liv i Rute. Han kom att ge ut närmare 30 böcker i olika genrer, många rena debattinlägg, bland annat i abortfrågan där han lyckades flytta fram gränserna.

”Insändaren” gavs ut 1966 och beskrev hur ett mindre samhälle drabbas när storföretag lägger ner, vilket i förlängningen fick Cementa att skänka hela arbetarlängan ”Röda raden” i Valleviken till kommunen. MI

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!