Från 2000-talets början och framåt har Gotland varit skådeplatsen för den onda och bråda döden. I den litterära världen, tack och lov.
I det verkliga livet sker ett mord var tredje år, ungefär, medan det inom deckargenren sedan länge är tresiffrigt antal via de drygt 60 kriminalromaner som utspelar sig på ön.
Särskilt har Anna Jansson (debut 2000), Mari Jungstedt (2003) och Håkan Östlundh (2004) fört det kriminella arvet vidare från Stieg Trenter, Sjöwall/Wahlöö och Henning Mankell. De placerade helt enkelt skeendet i en befintlig geografisk miljö.
Via deras berättelser om kriminalpoliserna Maria Wern, Anders Knutas och Fredrik Broman har vi kunnat följa med längs vägar på den gotländska landsbygden och gå i Visbys smala gränder.
Det är ett framgångsrecept, menar deckarkännaren Lars Bäckman:
– Det finns ett absolut mervärde i att känna igen sig i den miljö som beskrivs. Att miljoner människor känner till Kruttornet, domkyrkan, Tofta strand och Fårö har hjälpt till att göra Gotlandsdeckarna stora.
Vad gäller sådant har läsarna – och i viss mån tv-tittarna – kunnat frossa. Det har hängt kroppar i ringmurens portar, försvunnit pojkar längs kusten och i gamla kalkbrott, vissa fastighetsägare har oväntat fått lik placerade i sina trädgårdar.
Bäckman, tidigare bland annat kommunikatör för såväl Länsstyrelsen som Svenska kyrkan, kom in på deckargenren via barnen.
– När jag flyttade till ön 1981 hörde det till att samla gotlandica, när barnen kom köpte jag gotländska barnböcker och när de sedan blev äldre gick det över till deckare. Då bestämde jag mig att läsa alla som utspelade sig på ön.
Senare har han kommit att hålla vandringar genom Visby för morbida fantaster och där visat var mord eller andra avgörande händelser skett.
Finns det en mättnad, tror du? Att Gotland blir för överexploaterat vad gäller brott och mord?
– Nej, det tror jag inte, Gotland är tillräckligt stort. En författare jag läser allt av är Håkan Nesser, nu har även han placerat sig på Gotland i ”Den sorgsne busschauffören från Alster”, det var roligt.
Några som fått extrajobb genom deckarboomen är polisen på ön. Förre kriminalaren Magnus Frank har använts som bollplank av Mari Jungstedt och Håkan Östlundh.
– Hur skulle det spärras av här? Vilka åtgärder skulle ni göra? Ofta är det sådana saker de undrar, har han sagt i en tidigare intervju.