Köpmansgillet i Visby uppnådde i år den aktningsvärda åldern av 325 år. Det startade således redan på 1600-talet, 1694 närmare bestämt och har därmed varit aktuellt under fem sekel. Köpmansgillet, med 225 medlemmar, är dessutom landets näst äldsta gille.
En del i firandet är boken "Handeln på Gotland". I den skildras historia, människor och minnen under denna tid, kompletterat med ett rikhaltigt bildmaterial. I går skedde det officiella boksläppet, gillets ledamöter fick sina exemplar i samband med högtidsdagen den 2 december.
Samlade på Wessman och Pettersson fanns huvudförfattaren Lars Bäckman, Köpmansgillets avgående ordförande Paul "Dino" Larsson och bokhandlaren Roland Salemark.
– Tunga faktadelar, lättsamma intervjuer och mycket bilder. Alla ska hitta något av intresse, sammanfattar Lars Bäckman innehållet på de 367 sidorna. Till sin hjälp har han haft ett redaktionsråd.
– Fokus har legat på de senaste 50 åren, det har hänt så mycket och handelns förutsättningar har förändrats radikalt, framhåller Paul "Dino" Larsson.
– Gotlandshistoria som många har en relation till, menar Roland Salemark.
Eftersom gillet är så pass gammalt har det även skildrats i skrift tidigare. Richard Steffen skrev till 250-årsdagen 1944 och Sven Gerentz utgav en akademisk avhandling till 250-årsjubileet 1994. Böcker som bidragit till kapitel i den nu föreliggande volymen.
Och nog har man lyckats med målet att skapa en bok med stor bredd och som väcker intresse hos fler än de direkt berörda. Alla som börjar bläddra i boken torde fastna framför någon bild föreställande köpmän, miljöer eller reklam från gångna epoker fram till i dag.
Öns lanthandelshistoria bereds stort utrymme. 1890 fanns det lanthandlar i 60 av Gotlands socknar. I år finns det 21 livsbutiker kvar på landsbygden. I boken återfinns också ett lanthandelsquiz där det gäller att placera bilder, tagna i början av 1980-talet, från 22 lanthandlar.
Handeln är liksom allt annat stadd i ständig förändring. Vad tror då Paul "Dino" Larsson om handelns utveckling på Gotland de närmaste åren.
– E-handeln tar 30-40 procent av vissa branscher som kläder. Det tillkommer flashrooms och flex/pop up-affärer som finns några månader och där du provar och beställer.
För sin egen bransch tror Ica Maxi-handlaren inte på samma stora förändring.
– För mat blir det aldrig mer än tio procent. Vi har tre procent, jag tror på dubbla siffran men inte mer, siar Paul "Dino" Larsson.