Rosorna blommar i trädgården som en gång tillhörde Botan i Visby innerstad. Nu är trädgården musikern och producenten Mikael Lyanders och bara en låg mur skiljer den från kryddträdgården i Botan.
I flera år har Mikael Lyander och hans Lotta lekt med tanken på konserter i trädgården, men coronaläget skyndade på processen. Något som också de gotländska musikerna Lee Gotvik och Marie Nilsson Lind haft en pådrivande faktor till.
– Vi hann precis göra Josas minneskväll den 8 mars, med spelningar på Rival i Stockholm och Wisby Strand. Pang, så kom corona, säger Marie Nilsson Lind med blommor i håret och vännen och artistkollegan Lee Gotvik vid sin sida i trädgården.
De berättar att de hade planerat lite ledighet under våren, men absolut inte i den omfattning det blev. Efter processen kring boken om Josefin Nilsson, dokumentären och den offentliga uppståndelsen, var planen större konserter i Nicolai ruin under sommaren. Viruset stoppade allt, men efter ett par månaders vakuum kände de att spelglädjen var större än corona.
– Det måste gå att göra saker ändå, säger Marie Nilsson Lind och får medhåll:
– Folk vill ha något att göra och det kan vara en kvalitet och bli exklusivt när det inte är så stort. Här har vi 49 i publiken per föreställning, säger Lee Gotvik.
Från tre spelningar inplanerade har de sedan biljetterna släpptes dubblerat varje datum med en extraföreställning. "Kom hjärtans fröjd" har premiär den 8 juli.
– Det är piano och sång, och tankar om de vanliga historierna som engagerar alla. Kärlek och relationer, kärlek och längtan, kärlek och varför man inte har den. Sång och musik är fantastiskt, det är hjärtats nyckel som går rakt in i människor, säger Marie Nilsson Lind och beskriver innehållet.
Vid pianot kommer hon tillsammans med Lee Gotvik på sång och gitarr att bjuda på musikaliska örhängen som de båda gillar och har påverkats av. Där finns klassiker som Barbro Hörbergs "Med ögon känsliga för grönt", men också sånger och texter med feministiskt budskap. Det är något som de båda, trots Me too och debatten det senaste året, anser tål att upprepas.
– Inte mycket har hänt. Det är samma grubbel kring könsroller som när vi med Ainbusk sjöng att "Vi är kvinnor och inget jävla skjut" på 1980-talet. Det är 100 år sedan Edith Södergran skrev "Du sökte en kvinna och fann en själ", säger Marie Nilsson Lind och citerar Mia Skäringer att den här revolutionen är något alla vinner på – oavsett kvinna eller man.
Sedan Lee och Marie första gången jobbade ihop menar de att de båda har utvecklats och hittat ny mark tack vare varandra.
– Jag måste gå vidare. Jag är rädd att endast uppfattas som en gammal Ainbuske och Josas syster, men med Lee känner jag mig som ny, säger Marie Nilsson Lind och berättar att lusten att skriva nya texter och musik har kommit tillbaka.
– Jag är också ny med dig. Jag är inte samma Lee som hösten 2017 satt på länsteatern liten och rädd, säger Lee Gotvik.
Att nu få möta publiken på en armlängds avstånd utan strålkastande motljus på stora scener, menar de båda, känns nervöst men också skönt och innerligt.
Planer finns på fler spelningar under sensommar och höst, även på en serie julkonserter och mycket mer.
– Det är svårt att boka något i coronatider, men det ska få växa under hösten för att vi under våren ska kunna åka ut i världen – till fastlandet, säger Marie Nilsson Lind.