”Hembygden är en kraft att respektfullt ta vara på”

Lennart Lindgren skriver om hembygdsrörelsen, dess framväxt och plats i historien då och nu. En rörelse som lever, men som ställs inför utmaningar.

Från Gutabygd från 2022.

Från Gutabygd från 2022.

Foto: Per Leino

Gotland2022-12-07 09:30

Hembygdsrörelsen har anor sedan drygt 100 år med utbredning över hela Sverige. Intresset för den folkliga kulturen tog fart långt tidigare och manifesterades bland annat i friluftsmuseet Skansen (1891). Hembygdsrörelsen var nog en reaktion på industrialismen som bröt in med stora förändringar i samhället och i människors vardag.

Många siffror visar på dagens breda rörelse: dryga 2 000 föreningar, 400 000 medlemmar, 16 000 evenemang årligen med upp emot 5 miljoner besökare. Plus idealiteten med imponerande 2,4 miljoner ideella timmar. Successivt tillkommer aktiviteter för barn och unga. 

Hembygden hålls omtänksamt levande av ett gemensamt intresse för lokalsamhället med dess historia, miljö och sociala liv. Kulturarvet är centralt. Mycket händer i det tysta, men det händer hela tiden. Människors stillsamma märkvärdiga liv i sin hembygd – en kraft att respektfullt ta tillvara.

Vad är Hembygd? Jo, den bygd som människan har livslångt band till. Men man kan också ha flera hembygder. Jag brukar tala om min gamla hembygd i Västergötland som min barndomsbygd med ett livslångt starkt band. Även om hembygden nu är Gotland med sitt starka band.

Hembygdsrörelsen bildades 1936 på Gotland. Livaktig och nu med 72 medlemsorganisationer under Hembygdsförbundets paraply. Dryga 13 000 medlemmar. En folkrörelse, med andra ord.

Hembygdsförbundets senaste årsbok ”Från Gutabygd” har anmälts här på sidan tidigare. Omslagsbilden är så fin – en ung flicka vid drejskivan i Etelhem. Den väcker frågan om barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Att barn har kulturella rättigheter och rätt att fritt delta i det kulturella livet. En utmaning för hembygdsrörelsen. Att intressera unga människor för det som finns runt omkring dem av kultur och natur. Lära och värna tillsammans med andra aktörer. Att med upptäckarglädje trivas med livet. En satsning på barn och unga känns särskilt angelägen för hembygdsrörelsen. Att finna former för detta.

I Etelhem har man funnit en guldmyntskatt från 500-talet f.Kr. Det ruvar så många hemligheter i den gotländska myllan. Lockande för allas vår fantasi. Hembygdsgårdens Dag firas årligen. Hembygdsrörelsen lever.

Förresten…. Den som har tillgång till årsboken: Slå upp sidan 157 med bilden på Ing-Marie Tellströms vita katt. Den är bedårande.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!