Marcus Grufstedt tillträdde 1999 tjänsten som slagverkare/trummis vid Gotlandsmusiken. Inte minst har han gjort sig känd som medlem i Jazztrion. Men han gillar även musikformer med betydligt fler instrumentalister ingående – som storband.
Och 2017 började han göra allvar av sina länge processade planer på en storbandsskiva. En skiva som nu är färdig för utgivning. Tio komponerade låtar i egna arrangemang, en timmes speltid. Singeln "Chopsless" släpptes till påskhelgen och förebådar albumet med samma titel. Ett flerårigt skeende som inte varit helt utan våndor.
– Det har varit en idé, jag kände att jag ville göra något eget. Jag bestämde mig. Man blottar sig, antingen blir det beröm eller kritik, "det har vi hört förr".
Sammanlagt 17 musiker medverkar på skivan. Där återfinns kolleger från Gotlandsmusiken, musikerkompisar och den kubanske, numera Köpenhamnsbaserade, slagverkaren Eliel Lazo som Marcus är nöjd att ha fått med.
Det har handlat mycket om väl förberedda musiker, logistik och lite list. Blåset spelades exempelvis in när musikerna var här för en spelning med Gotlandsmusiken.
Storbandsformen är gammal och traditionell men Marcus har försökt sig på steg av förnyelse.
– Jag har försökt ta lite nya grepp så det inte låter som Glenn Miller eller Count Basie. Lite poppigare, några ballader, lättlyssnat för en icke nörd. Jag hoppas det ska tilltala en yngre grupp.
– Mycket rytmer är det men ingen trumskiva. Det är inte mer trumsolon än om jag gjort det för någon annan. Någon gång har jag tänkt att jag kanske skulle gett mig själv lite mer plats.
Låtarna är också lite kortare än vanligt. Singeln är på fyra minuter och flera är 6-7 minuter. Men live kan de förstås byggas ut rejält med sedvanliga solon.
– Vi pyser ut lite åt gången. En singel till blir det innan albumet.
"Chopsless" heter det således liksom singellåten. En titel som egentligen inte betyder något utan är en ordlek med musikerslanguttrycket "chops" som betyder ungefär skicklighet.
– Att komma på låttitlar är svårt, svårare än att skriva låtar, menar Marcus. Och tillägger:
– Titlarna är på engelska för att de ska vara lika gångbara på Färöarna som i Brasilien.
Kommer det att bli några livespelningar framöver?
– Jag hoppas kunna spela låtarna live. Det är mitt mål.