Den som äger ett före detta kapell eller missionshus på Gotland är välkommen i sällskapet Kapellmästarna.
Ny bok
Gotlands missionshus, kapell och kyrkor
Sylve Klint
Gotlands kyrkohistoriska sällskaps skriftserie nr 9, 2022
Frikyrkorörelsen växte fram på bred front i Sverige från slutet av 1800-talet. Missionshus och kapell kom upp som svampar ur jorden. Så ock på Gotland. Redan då fanns de 92 medeltida kyrkorna dokumenterade ute i socknarna. Men frikyrkornas byggnader har saknat sin beskrivning. Detta råder nu Sylve Klint bot på med en imponerande inventering över hela ön och presenterar dem med bild och kort beskrivning. En kulturgärning. En skrift som man nog saknat utan att vara medveten om denna del av vår religiösa historia och kyrkokultur. Här beskrivs samfund för samfund med sina hus och kapell. Hundratalet församlingar med byggnader är numera nedlagda. Uppgång och fall. Men husen står kvar och vittnar om en väckelsetid som satte spår i bygden. Ett fåtal byggnader är i bruk, ett flertal har blivit sommarhus, många står tomma och skröpliga. Det gör lite ont i hjärteroten.
När konventikelplakatet, som i princip förbjöd andra gudstjänster än statskyrkans, upphörde 1858 började väckelserörelser ta form och snart var det ”proppen ur”. Frikyrkorörelsen gick fram som en lavin. Uppenbart efterlängtad. Började ofta med kringvandrande väckelsepredikanter som byggde församlingar. Selma Lagerlöf beskriver ju i Jerusalem hur en grupp människor hänfördes till att bege sig hela vägen till Jerusalem.
Jag tänker på min egen uppväxt i en frikyrkobygd i Västergötland där missionsförsamlingen präglade hemsocknen. I missionshuset sprudlade det av liv. Barn- och ungdomsverksamheten blomstrade. En glädjens tid minns jag med allehanda trevliga aktiviteter och begynnande skönt känslopirr. Svenska kyrkan fanns där blott med sin bastanta men anonyma kyrka.
Många av öns gamla kapell bär spår av svunna tiders verksamhet.
Sylve Klints skrift leder tankarna till folkrörelsernas framväxt i Sverige från slutet av 1800-talet. En tid då demokratin växte sig stark och samhället moderniserades successivt. Där folkrörelserna spelade en avgörande roll. Några av de främsta var väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen.
Folkrörelserna grep brett också inom idrott, hembygd, naturskydd, fred och bildningsförbund. Som genom åren engagerat människor för att gemensamt bygga det goda samhället.
Frikyrkorna har genom åren varit mötesplats och en glädjens kraft på Gotland.