Under onsdagen kom kulturminister Parisa Liljestrand och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin till Gotland för att presentera det nationella kulturskyddsråd som regeringen kommer att inrätta. Riksantikvarieämbetet får ansvaret för rådet, vilket föranledde besöket i ämbetets kontor på gamla A 7-området.
Förutom att presentera kulturskyddsrådet fick ministrarna en redovisning av hur skyddet av kulturarv fungerar på Gotland. Här har arbetet gjorts inom ramen för totalförsvaret. 2017 utsågs ön som pilotlän för en uppbyggnad av totalförsvaret, ett projekt som pågick 2018– 2021. I totalförsvarets uppbyggnad ingick även kulturfrågorna.
Kristin Löfstrand, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen, berättade hur Gotland blev första län i landet att märka utvalda kulturplatser med Blue Shield, det skydd som regleras i Haagkonventionen. På Gotland har 57 platser valts ut, bland annat kyrkor, bildstenar och byggnadsminnen. Efter det har några län följt efter, och diskussionen om vad som bör skyddas startat.
– Vi såg behovet av en nationell samordning. Beslutet att inrätta ett kulturskyddsråd är jättevälkommet, säger Kristin Löfstrand.
Ett nationellt kulturskyddsråd välkomnas även av Erika Hedhammar, som arbetar med riskhantering och katastrofberedskap vid Riksantikvarieämbetet. I oktober 2021 var hon med och arrangerade en övning där 700 föremål flyttades från Gotlands museums magasin på Visborgsområdet. Gotlands museum har omkring 500 000 föremål i sina samlingar, efter att ha samlat föremål i 150 år. Att i en stressad situation välja föremål, packa och flytta dem, och att dokumentera allt, visade att man behöver ha bättre beredskap.
– Övningen visade att museer behöver ha planer färdiga, och myndigheter behöver bli bättre på att samverka, säger hon.
– Det är inte bara att skydda och flytta föremål som är viktigt. Vi behöver även fortsätta arbetet med att digitalisera samlingarna, säger Johanna Pietikäinen som är chef för Gotlands museums samlingar och arkiv.
Planerna på ett nationellt kulturskyddsråd tog fart efter Rysslands invasion av Ukraina.
– Jag har pratat med ukrainska kulturarbetare, och vi har sett hur Ryssland målmedvetet attackerar kulturarvet. I Sverige är vi bra på att skydda kulturarvet i fredstid, men vi behöver bli bättre på att skydda det i händelse av krig, säger Parisa Liljestrand.
I mars förra året fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett kulturskyddsråd. Utredningen presenterades i augusti, och nu beslutar regeringen om att inrätta rådet.
Nu får Riksantikvarieämbetet i uppdrag att skapa rådet, där Riksarkivet, Kungliga biblioteket, MSB, statens fastighetsverk och länsstyrelserna ska ingå. Dessutom ska plats erbjudas till bland annat centrala och regionala museer, Svenska kyrkan och organisationer i civilsamhället.
Riksantikvarieämbetet ska årligen redovisa behovet av insatser för att skydda kulturarvet. Hela kulturskyddsrådets ska utvärderas och en redovisning ha lämnats till regeringen senast den 18 december 2026.
Om kulturskyddsrådet ska inrätta ett kansli, och var det i så fall ska placeras, kan inte Parisa Liljestrand och Carl-Oskar Bohlin svara på.
– Det är upp till Riksantikvarieämbetet att avgöra. Arbetet med rådet ska ge inom befintliga budgetramar, säger Parisa Liljestrand.