Pengarna delas ut av Riksantikvarieämbetet till landets länsstyrelser – som sedan fördelar sin pott på olika projekt som ansökt om medel för att rusta upp eller vårda något med kulturhistoriskt värde.
Strax över nio miljoner kronor av de 269 miljonerna landar på Gotland i år. Tor Sundberg vid länsstyrelsens enhet för samhälle och kulturmiljö, berättar att det ska gå till allt från vård av byggnader och fornlämningar, till att rusta upp eller anlägga besöksplatser och utflyktsmål.
Det är något mindre än i fjol, då Gotland 9,5 miljoner kronor. Men 2021 var också ett år då Gotland fick extrapengar, något som kan sökas för projekt som är särskilt kostnadskrävande och brådskande.
Det handlade då om Bara ödekyrka som fick en miljon kronor i öronmärkta pengar. Tor Sundberg berättar att man genom det lyckats renovera ungefär halva ödekyrkan, men att projektet behöver fortsätta i år.
– Vi har en etapp kvar, tornet, som vi kommer att ta under 2022.
I år hamnar i stället öronmärkta extrapengar hos andra län, vilket för Tor Sundberg är både väntat och rättvist. För Bara ödekyrka används pengar ur den större ramen på cirka fem miljoner, som länsstyrelsen kan disponera relativt fritt över.
– Ansökningarna ökar samtidigt varje år. Tyvärr är det fler som söker än vad vi har pengar till. Man får prioritera de mer angelägna projekten och vänta med sådant som är mindre akut, säger han
Hur resten av pengarna fördelas ska länsstyrelsen ännu besluta.