"Blodmål" är Peter Stjernströms första del i Gotlandsserien. "Den har gått bra, inte på Mari Ljungstedt- eller Anna Jansson-nivå, men jag är glad", säger han.
– Den här tvåan handlar om en nationalkonservativ kulturförening som heter Bredablick som kommer från fastlandet till Gotland, för ön har den perfekta backdroppen för svensk kulturliv. De vill vara med i Stångaspelen som är hembygdskulturernas stora folkfest, säger författaren Peter Stjernström.
I sin spänningsroman bygger han upp intrigen likt en deckare.
– När kulturföreningen gör entré på ön med buller och bång, uppstår en del brott. Det är djur som sätts i brand och det har klart rasistiska förtecken ju längre man kommer i boken. Och då är frågan om de här djurbränderna har något med kulturföreningen att göra?
De gotländska karaktärerna var även med i den första delen av serien. Huvudpersonen är 70-åriga Walla Hammar som försöker lösa fallet.
– Walla står för det hon kallar det bortomsliga, det som vetenskapen inte hittills har kunnat förklara. Runt henne pågår det här mysteriet och utredningen kring djurbränderna, berättar Peter Stjernström.
Wallas son har däremot en annan strategi.
– Han är forskare, för tillfället arbetslös och samarbetar sedan förra boken med en reporter på P4 Gotland, som är extremt ambitiös och sugen på att leverera scoop. De jobbar och samlar fakta metodiskt, till skillnad från Walla och hennes barnbarn Bella som arbetar intuitivt.
Såväl den tidigare boken "Blodmål" som den aktuella boken "Sjösprång" har inslag av slagrutor och auraläsning.
– Det övernaturliga i böckerna är något som pågår i huvudpersonens huvud och behöver inte ha en bäring på den faktiska storyn, men det var mer i "Blodmål" och mindre i "Sjösprång". Jag skulle nog inte heller säga övernaturliga saker, för då reducerar man det till något som inte finns. För Walla och andra är det verklighet, säger han.
"Sjösprång" Peter Stjernströms andra och aktuella del i Gotlandsserien. "Östra Gotland är spelplatsen även i den här och i tredje boken", säger han.
Samtidigt finns en samhällskritik i grunden.
– Idén till just den här boken kom av att jag läste en artikel i DN om kulturföreningen Gimle, som är en nationalkonservativ kulturförening som värnar om oxdans, knyppling och högläsning av nationalistiska dikter. Som de ser som bortglömd svensk kultur, sammanfattar Peter Stjernström.
Artikeln handlade bland annat om Mattias Karlsson, som är Sverigedemokraternas talesperson i landsbygdsfrågor. Han har startat två verksamheter vid sidan av sitt arbete som politiker, tankesmedjan Oikos och kulturföreningen Gimle.
– Så jag hittade på min egen kulturförening och fläskade på lite, hittade på ett gäng karaktärer och deras bakgrund. Min Bredablick, som den heter, är någon slags mischmasch av kulturförening och wannabe-tankesmedja. Sedan har jag lånat vissa saker, som en trollparad till exempel, som får en väldigt obehaglig utveckling i min bok.
Författaren Peter Stjernström i sommarhuset i När. I samma socken bor huvudkaraktären i hans Gotlandsmysterier. Där möts olika sidor av öns och mänsklighetens natur i dramatiska berättelser. "Saklighet ställs mot skrock, ont mot gott, människor mot djur, hämnd mot förlåtelse, kärlek mot hat."
Den fiktiva handlingen utspelar sig i en rasistisk samtid som kopplas till en nazistisk historia. Från huvudkaraktärernas hem i När och Ljugarn, till det gamla interneringslägret Lagerlingen i Havdhem och en omtalad nazistbod vid Danbo i Gammelgarn.
– Familjen von Rosen tillbringade somrarna på 20-talet i Danbo. De lajvade naturromantik och bodde i tält. Det finns en gammal bod där och i Gammelgarn käftas det än i dag om Göring var där.
Den tyska nazisten och krigsförbrytaren Hermann Göring var vän och ingift släkting till Eric von Rosen. Det ryktas att han som ung postflygare kom till ön.
– Vissa hävdar att han landade i Sjaustre, andra säger Slite, men i min historieskrivning var han på kaninjakt i Gammelgarn och besökte sin kompis Eric. Jag tar i och hävdar att svastikan föds på Danbo, så det är både hittepå och förstärkningar av historien. Det ska vara underhållande, men det finns också en möjlighet att det kan vara så, säger Peter Stjernström, som dramaturgiskt binder ihop dåtid med nutid.
– Den här kulturföreningen vallfärdar hur som helst till Danbo, för att det var hundra år sedan von Rosen satte upp tältpinnarna där, och det blir ett crescendo, säger han.
Peter Stjernströms senaste serie, som utspelar sig på Gotland, är spänningsromaner som även innehåller samhällskritik. Den första var en kritik mot köttindustrin, den andra om kulturkriget och den kommande tredje om välfärdsföretagande.
I sin tidigare romanserie har han skildrat naturvetenskapliga gåtor men i den här serien drar det mer åt det samhällsvetenskapliga. Peter Stjernström inspireras av samhället och samtiden, men det han skriver är fiktion.
– Jag är ingen politiker, vetenskapsman eller journalist, jag är en författare som har hittat på, men jag gör research givetvis. Boken säger något om vår samtid, men jag tror inte att jag ska uttala mig om det, utan tycker att man får läsa sig till det själv.