Ny bok
”Åren”
Annie Ernaux. Översättning: Maria Björkman
Norstedts
Rykande aktuell är Annie Ernaux som fick Nobelpriset i litteratur i lördags. I motiveringen står det att hon tilldelas priset ”för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”.
Stämmer det? Jo, faktiskt. Annie Ernaux har ett tjugotal böcker bakom sig. Hon är född 1941, växte upp i en arbetarklassfamilj i Normandie, gick i katolsk privatskola, pluggade på universitetet, blev lärare i Paris, gifte sig, fick barn och skilde sig. Hon är en klassresenär och har skildrat vilsenheten och utanförskapet när hon återvände till barndomsmiljön. ”Min far” och ”Kvinnan” handlar om föräldrarna som arbetade och slet på landet och så småningom öppnade café. Hon skildrar deras liv ur ett klassperspektiv.
Annie Ernaux skriver en avskalad, lidelsefri prosa där hon försöker frigöra sig från jaget och skildra sitt eget liv, tidsandan och samhällsutvecklingen i Frankrike i ett enda flöde. Det gäller alla hennes böcker. De är en blandning av sociologi, historia och minnen. Annie Ernaux är feminist och kämpar för aborträtten som nu riskerar att bli förbjuden igen. I romanen ”Omständigheter” berättar hon om sin egen graviditet.
I den kollektiva självbiografin ”Åren” försöker Ernaux fånga tidens gång. Hon funderar över vad som var tidsanda och vad som var privata minnen. Med utgångspunkt i några bilder ur ett fotoalbum berättar hon ur fågelperspektiv om en kvinnas liv och det moderna Frankrikes framväxt mellan åren 1941 och 2006. Hon skriver om arv och miljö och om hur reklamen förvandlade landet till ett konsumtionssamhälle, hon skriver om föräldrarnas arbetarbakgrund, p-piller, sekulariseringen och fransk inrikespolitik.
Hon skriver om de snabba materiella och kulturella förändringarna, kvinnans frigörelse, uppväxten i ett traditionellt katolskt samhälle och den egna klassresan. Ernaux ser sitt liv som en del ur ett större tidsflöde. Vad påverkade hennes generation under olika årtionden, vad kan räddas kvar inför framtiden? Berättelsen om familjen och om samhällsutvecklingen hör samman, hävdar hon. Hon lyfter de personliga minnena till berättelser som en hel samhällsklass kan dela. Vackert, distanserat och lysande begåvat på klar och lättläst prosa.