Boken ”Kan man ta sig dit, kan man ta sig därifrån” gavs ut för ungefär ett år sedan och handlar om ett verkligt mord. År 1890 mördade fyrbiträdet Johan Engman sin chef, fyrvaktaren Sigfrid Lundqvist, med arsenik. De båda drog inte jämnt och för att skrämma Sigfrid Lundqvist gav Johan Engman honom en dos av giftet.
Det bar sig inte bättre än att Lundqvist dog och det hela slutade med att Johan Engman hamnade på Långholmen där han så småningom avled. Men själva mordet är inte det viktiga i berättelsen, fokus ligger i stället på hur isoleringen och instängdheten på ön påverkade människorna som bodde där.
– Vad jag ville skildra var inte mordet, det berättar jag om redan på första sidan. Jag ville visa varför detta var en oundviklig utveckling, säger Ingrid Sjökvist, som är tillbaka på Sandön för första gången på 20 år tillsammans med regissören Niclas Ribbarp som vill filma boken och är på ön för att rekognosera och insupa miljön. Hon fortsätter:
– Det som intresserade mig var vad som händer när man bor här ute året runt och är hänvisade till samarbete. Det är som bäddat för konflikter, säger Ingrid Sjökvist.
Det var också relationerna mellan människorna i boken och deras utsatthet som regissören Niclas Ribbarp fastnade för.
– Det är en filmisk berättelse. De är ett omaka par, Johan och Kristina och det framkommer ganska tidigt att fyrvaktaren Lundqvist är intresserad av Kristina. Det är upplagt för ett triangeldrama, säger han och fortsätter:
– Och litenheten, avskildheten och utsattheten. För mer än hundra år sedan hade de inte mer än det de hade på sig och kunde bära med sig. Det var väldigt enkelt och det tilltalade mig.
Niclas Ribbarp har gjort en pilotfilm och jobbar nu med att hitta en producent för filmen som har arbetsnamnet ”Rött öga i natten”. Trolig inspelningsplats är en strand i södra Sverige där en fyrplats ska byggas upp.
– Filmen är utdragen inspelningsmässigt. Fyrplatsen ska vara monterad under ett år så vi kan spela in fyra årstider. Realistisk inspelningsstart är nästa höst med premiär i december 2024, säger Niclas Ribbarp.
Som författare gläder sig Ingrid Sjökvist åt att hennes berättelse ska visas på vita duken.
– Det är ju bara så kul. Lite förvånande, men väldigt roligt.
Hur känns det att släppa taget om berättelsen?
– Han har full rätt att göra filmmanus och ändra och stuva om, så det är lite spännande.