Jesper är multimusikern från Hejnum som utöver trumslagandet i kompisen Eric Palmqwists olika projekt också har en egen musikalisk fåra.
För elva år sedan, 2010, gav han ut en första fullängdare, nu är det dags igen. 2 december släpps ”How to Make Monsters” under bandnamnet The Courage.
Eller band, förresten. Det allra mesta spelar han själv. Trummorna förstås, hans förstainstrument, men också synthar och gitarrer.
– Det är lite kör, några stråkar och blås som jag tagit in utifrån, Sofia Hellgren sjunger på flera spår. Annars gillar jag begränsningar, ofta är det till sin fördel, säger han.
De allra flesta låtar på albumet är tidigare utgivna som enskilda låtar. En form Jesper Jonsson varit och är tillfreds med, tanken på att göra ett album kan annars bli övermäktigt.
Men nu är det ändå dags. En milstolpe slås i marken, producerad av Jesper och Ruben Engzell och utgiven av Ella Ruth-institutet.
– Det är dags nu. Jag släpper det här, tar en paus och går sedan vidare med något annat. När man kommit på hur man ska jobba blir man annars bekväm och gör samma saker, säger han.
Mamma lyssnade på Beatles, pappa på jazz, själv gav sig Jesper i tonåren in i rocksvängen när grungen kom på 90-talet.
Ändå är The Courages sound fyllt av blinkningar till det ”skämmiga” 80-talet med sina blippande synthslingor. För att han gillar det, hur det nu gick till.
– Jag har med mig det där från uppväxten, Eurythmics och Pet Shop Boys, det har varit spännande nu att gräva upp de influenserna, det organiska möter det digitala, säger han.
Temat i låtarna, suggestiva, drivande, är rädsla. Rädslan som en av människans starkaste drivkrafter.
– Det har alltid funnits en röd tråd i The Courages musik, i såväl sound som tema, låtar att lyssna på när man är på väg någonstans, säger han.
Ofta kommer idéerna till honom under skogspromenaderna på Hägerstensåsen i Stockholm, idéer som han sedan testar och spelar in när han inte jobbar på Tv4.
Kreativiteten är ständigt påkopplad, för närvarande är det ett nästan lika stort projekt som The Courage att leva billigt och för miljöns skulle hålla nere konsumtionen och därmed spara pengar för att kunna ta skapandet framåt.
Efter releasen ska han ta ett steg tillbaka, han funderar på att göra ett seriealbum (”Jag tecknar en del också”) för att sedan låta sin musik sticka väg åt annat håll. Vilket det nu blir.