"Jag vill inleda med att tacka för inbjudan att nyårstala trots att jag ännu inte tillträtt som ny museichef. Det är en fin tradition och förhoppningsvis kommer vi att synas här på nyårsdagen många år framöver.
Som tillträdande museichef och historiskt intresserad är det naturligt att börja med att se tillbaka på alla de tidigare landsantikvarierna och museicheferna. Och de har alla varit personer som satt sin prägel på både fornsalen och varit engagerade i det gotländska kultur- och samhällslivet. Pehr Arvid Säve intar givetvis en särställning och jag liksom alla ni som är här idag delar säkerligen hans tjusning för “att djupare se in mellan historiens döda årtal och skåda den gångna tiden livslevande i folkets gamla minnen".
Men jag vill som förebild ändå särskilt nämna Greta Arwidsson som var landsantikvarie här på Gotland mellan åren 1946 och 1956. Greta var verksam inom både akademin, museivärlden och genomförde dessutom arkeologiska undersökningar. Greta blev efter sin tid som landsantikvarie på Gotland professor vid Stockholms universitet. Hon var den första kvinnliga professorn i arkeologi i Sverige. Greta initierade och ledde omfattande arkeologiska undersökningar på Lovön utanför Stockholm där jag själv också deltog som student 50 år efter att Greta påbörjade de första undersökningarna.
OM MIG OCH MIN RELATION TILL GOTLAND
Jag är uppväxt i ett litet brukssamhälle på den östgötska landsbygden. Redan som liten var jag mycket historiskt och arkeologiskt intresserad. Jag besökte första gången Gotland med familjen i de tidiga tonåren. Det kulturhistoriska intresset var tyvärr inte så stort I min familj men det blev I alla fall ett besök på fornsalen minns jag; och jag minns också mycket tydligt att vi inte stannade på alla de arkeologiska platser som såg så spännande och intressanta ut. Men det har jag tagit igen med råge genom åren här på Gotland, först som turist, sedan som sommargotlänning och nu ska jag äntligen få göra det som fast boende. Jag uppskattar alla årstider på Gotland men besöker helst fornlämningar på våren när de är som bäst att se och alltid med hjälp av Vägen till kulturen på Gotland-specialvolymen till Gotländskt arkiv från 1987. Snart har jag besökt alla platser men kvar är framförallt medeltida stenhus. Där är jag novis. Men det ser ut att bli nya möjligheter till det nu då det i fastighetsbeståndet finns ett antal just medeltida stenhus. Och att få fördjupa mig i medeltiden är något jag ser mycket fram mot.
Trots det starka arkeologiska och historiska intresset under tidiga år flyttade jag till Stockholm och utbildade mig till ekonom och arbetade på Riksbanken och S-E-Banken innan jag insåg att det var arkeologi som var mitt stora intresse. Jag valde då att skola om mig och läste arkeologi, antikens kultur och samhällsliv samt religionshistoria på Stockholms universitet. Studierna ledde vidare till forskarutbildningen och jag disputerade 2004 på en avhandling om begravningsritualer under bronsålder i Södermanland.
Jag undervisade och forskade sedan ett antal år på den arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet och bedrev också ett större forskningsprojekt om vikingatida identiteter på Gotland med särskilt fokus på Iregravfältet i Hellvi socken; det fantastiskt intressanta gravfältet med mycket välbevarade fynd som Mårten Stenberger grävde ut under 1930- och 1940-talet. Då fick jag också möjlighet att ha kontakt med fornsalen genom att sitta i arkiv och bibliotek, detaljstudera fynd i magasinet och låna benmaterial för osteologiska analyser ur samlingarna. Och jag blev hela tiden mycket trevligt och professionellt bemött!
De senaste tio åren har jag varit anställd inom den centrala universitetsförvaltningen på Stockholms universitet, först vid humanistiska fakulteten där jag arbetade med utbildnings- och forskningsfrågor och de senaste åren som planeringschef och biträdande förvaltningschef. Det har bl a inneburit ansvar för planering och uppföljning av universitetets verksamhet och budget, ekonomiska styrning och årsredovisning. Och trots att jag en gång för över tjugo år sedan övergav ekonomi så har jag med åren kommit att uppskatta och särskilt värdesätta att arbeta i skärningspunkten mellan verksamhet och ekonomi och det är något jag tar med mig hit i min nya roll som museichef.
OM MUSEIVERKSAMHET
Jag har genom åren varit en flitig museibesökare. Under åren som doktorand och forskare kom jag i kontakt med museivärlden professionellt och arbetade under en period på Historiska museet i Stockholm med deras nya basutställning. Jag har också utfört utredningsuppdrag åt Upplandsmuseet på temat Genus och museer och vid flera tillfällen medverkat som författare i utställningskataloger. De senaste åren har jag sommartid varit engagerad som guide i Strandridaregården på Ljugarn. Det har jag för avsikt att fortsätta med.
Genus- och mångfaldsfrågor har löpt som en röd tråd genom mina projekt. Genusperspektivet genomsyrade min avhandling och i senare forskningsprojekt bl a det till Gotland knutna som jag nämnde tidigare har frågor om etnicitet och kulturell identitet varit i fokus.
Det som är universitetens tredje uppgift, att samverka med det omgivande samhället, men också att verka för det livslånga lärandet föreställer jag mig också utgör essentiella aspekter av ett museums verksamhet. Det utgör mitt förhållningssätt till museiverksamhet i stort: Att samverka med andra aktörer på Gotland, med andra museer på fastlandet och internationellt och att museet ska erbjuda sina besökare både ny och fördjupad kunskap om det gotländska kultur- och naturlandskapet liksom kulturhistorien.
Museer, generellt, har en betydelsefull roll att spela i samtidsdebatten genom att ge historiska perspektiv på dagens absolut mest betydelsefulla och brännande frågor om t.ex. migration, identitet, klimat & miljö eller matkultur. Men de bör göra det som oberoende kunskapsinstitutioner och inte utifrån en politisk position-precis som det nu föreslås i den nya museilagen.
Under hösten har museernas roll diskuterats flitigt i media. Det har ingen kunnat undgå. Ståndpunkterna har varit polariserade och bitvis upprörda. Det handlar delvis om resursfrågor. Det positiva är att regeringen tillskjuter 30 mnkr till de anslag som fördelas via kultursamverkansmodellen. Men det blir inga stora resurstillskott att räkna med när de 30 mnkr ska fördelas på alla län och alla verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Debatten har också handlat om lokalfrågor och hyreskostnader. För vår del är det i det sammanhanget en fördel att vi själva äger våra museilokaler och slipper drabbas av oväntade och stora hyresökningar som riskerar att urholka ekonomin.
Strax före jul presenterade regeringen också sitt förslag till ny kultursarvspolitik som bl a innehåller förslag om en museilag, museisektorns struktur, en politik för samlingar och kulturföremål. Regeringen gör på ett flertal punkter andra bedömningar än vad som föreslogs i betänkandet ”Ny museipolitik”. Det kommer att bli anledning att detaljstudera förslagen och vad de kommer att innebära för oss men det står redan nu klart att istället för att skapa en ny museimyndighet som utredningen föreslår kommer Riksantikvarieämbetet att få ansvar för museifrågorna och flera andra viktiga uppdrag inom sin verksamhet.
OM MUSEET 2017
Nu står vi här i bildstenshallen på 2017 års allra första dag och ser fram emot ett förhoppningsvis framgångsrikt år för Gotlands museum.
Gotlands museum har på många sätt en unik position som vi ska fortsätta att tillvarata men också utveckla. Det gäller hur många besökare museet har årligen och särskilt om vi jämför med andra länsmuseer men även med de stora centralmuseerna belägna i Stockholm. Gotlands museum inklusive ruinerna och museigårdarna hade närmare 400 000 besökare 2015 (385 000 om man ska vara exakt). Det placerar oss på plats nr 5 I besöksstatistiken för alla museer I Sverige som Riksförbundet Sveriges museer sammanställer varje år. Före oss finns giganter som Skansen och Vasamuseet med fler än 1,3 miljon besökare. Men vi är inte alltför långt efter Moderna museet och Naturhistoriska riksmuseet med drygt 500 000 besökare vardera. Och detta trots att de centrala museerna har fri entré… Om vi jämför med de andra länsmuseerna är det ingen som kommer i närheten av det antal besökare som vi har.
En bidragande orsak till detta är givetvis placeringen av museet mitt I Visby på Strandgatan och i de fantastiska lokaler vi har här men på en mer övergripande nivå är det Gotland som varumärke och det stora intresset för den särpräglade och unika kombinationen natur och kultur som bidrar till museets starka ställning. För skolklasser runtom på ön, gotlänningar, Almedalsbesökare och sommarturister är ett besök på museet självklart och närmast obligatoriskt. Antalet besökare är förstås som allra störst under sommarmånaderna. Här finns det möjlighet att utveckla verksamheten för att attrahera besökare till andra delar av året men också genom att fortsätta stärka den verksamhet vi har som bygger på att museet också kommer till besökaren t.ex. genom guidande turer, deltagande i cykelturism och andra aktiviteter där besökare idag ofta efterfrågar helhetsupplevelser med komponenterna att röra på sig och att äta gott och ekologiskt.
Gotlands museum har också en unik position genom bredden i sin verksamhet förutom den självklara verksamheten med utställningar, pedagogisk verksamhet och samlingar. Jag tänker på museigårdarna, förlagsverksamheten och gotländskt arkiv, den antikvariska verksamheten, alla fastigheterna runtom ön och icke att förglömma konstmuseet. Samlingarna ska ändå särskilt nämnas genom de både rika och talrika och inte sällan unika fynden.
2016 vann Gotlands museum stora turismpriset. Den utmärkelsen ska vi ta med oss som en tillgång in i 2017. 2017 är ett år som för många inom besöksnäringen på Gotland och även för oss på museet har karaktären av lugnet före stormen och då menar jag förstås kryssningskajen som ska stå klar 2018 och de möjligheter och utveckling den förhoppningsvis ska ge. Styrelsen har gett sitt stöd till att Gotlands museum ska göra investeringar och satsningar inför den förväntade ökade kryssningsturismen. Det känns oerhört positivt och spännande att tillsammans med medarbetarna få vara med i det arbetet. Så 2017 innebär på flera sätt ett år av förberedelser och satsningar inför 2018. Det gäller t.ex. att anpassa fornsalens entré och exponera utbud i butiken, att förbereda för fler tillfälliga utställningar genom att iordningställa ny lokal, att färdigställa loungen för projektet Se Gotland-100 platser värda att besöka, att kvalitetssäkra våra bokningsbara program, göra en broschyr riktad mot internationella besökare och utveckla guidningar på engelska och andra språk.
2017 ska museet också arbeta fram en strategi för forskningens roll vid museet och öka samverkan med universitet och högskolor. Här hoppas jag att jag med min bakgrund och redan etablerade kontakter inom högskolesektorn kan bidra på ett positivt sätt. I forsknings- och innovationsproposition som presenterades före jul finns nya anslag avsatta som vänder sig till forskare för att särskilt samverka med samhällsaktörer av olika slag. Här nämns specifikt museer och andra kulturinstitutioner. Dessutom anslås medel i budgetpropositionen för 2017 för att stödja utvecklingen mot datadriven forskning där det finns ett behov av att digitalisera material som finns vid kulturarvsinstitutionernas arkiv, samlingar och bibliotek. Här kan det finnas möjligheter och vi kommer att bevaka detta noggrant.
2017 ska arbete också göras för att verka för ökad extern finansiering för att möjliggöra utveckling av verksamheten. Museet ekonomi är nu i balans men det handlar om att både fortsätta söka externa medel och hitta nya sådana t.ex. via EU. Men det innebär också att bygga strategiska partnerskap och samverka med aktörer förstås på Gotland men också på fastlandet och internationellt.
AVSLUTNING
Och nu tillträder jag som ny museichef I samband med att Lars Sjösvärd går i pension i början av mars. Men vi kommer att gå parallellt under en hel månad I januari och februari. Det känns väldigt betryggande och ger en god möjlighet för mig att lära känna verksamheten, alla medarbetare och sätta mig in i aktuella frågor och arbetsuppgifter.
Lars, jag vill redan nu tacka dig för det sätt som du men också Jenny, vår biträdande museichef, och Madeleine, vår ekonomi- och personalchef, tagit emot mig och påbörjat introduktionen trots att jag ännu inte har börjat. Jag får ta över en mycket välskött verksamhet med ekonomi i balans, vinnare av stora turismpriset 2016 och med stora möjligheter till fortsatt utveckling som det är väl förberett för.
Det är med förhoppningen om att min bakgrund som arkeolog, ekonom och chef kan kombineras på ett fruktbart sätt som jag kommer att ta mig an uppdraget som museichef.
Och med de orden vill jag avsluta med att tacka Gotlands fornvänner för förtroendet att få leda museet och jag ser fram emot att få arbeta med och för er. Och jag vill önska er alla ETT GOTT NYTT 2017."