Utställningen ”Exponerad tid – gotländska kvinnor bakom kameran” handlar om kvinnliga fotografers verk från slutet av 1800- och början av 1900-talet. Eva Dahlman, tidigare chef både för såväl Nordiska museets fotosekretariat som Kungliga bibliotekets bildenhet, har forskat om dessa kvinnors bilder och personliga öden. Carina Johansson, universitetslektor vid Campus Gotland och ordförande i Gotlands fotografiska forum har producerat utställningen.
– Kvinnliga fotografer har spelat en mycket större roll än vad de har tillerkänts. Därför ska det bli väldigt roligt att få presentera några från Gotland, där det fanns många, till och med extremt många, säger Eva Dahlman.
Eva Dahlman föddes i Visby, flyttade från ön som barn, men har många släktingar här – och ett sommarhus i Ängeviken.
– Jag är glad över att min kvinnohistoriska forskning nu sammanfaller med mitt gotländska ursprung, säger hon.
Under många års tid har Eva Dahlman varit en framträdande folkbildare på fotografins område i Sverige, det bekräftades så sent som förra året när hon med den motiveringen fick utmärkelsen som årets ”eldsjäl” av Arbetets museum i Norrköping för sina insatser. Tillsammans med litteraturhistorikern Magnus Bremmer arbetar hon på en kommande bok om kvinnor bakom kameran i Sverige 1840–1940. De första avtrycken av hennes intresse för kvinnliga fotografer från äldre tider kom i början av 1990-talet då hon gav ut Lotten von Düben, i Lappland. Lotten von Düben gjorde tillsammans med sin man Gustaf på 1870-talet studieresor till Pite och Lycksele lappmark. Hennes fotografier av samer, antropologiska bilder på namngivna personer, illustrerade Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske (1873). Lotten von Düben var också en av de första som fotograferade fjäll och vattenfall. Hon var adlig och hade inte fotografi som yrke, vilket däremot är fallet med de kvinnor som Eva Dahlmans kommande forskning handlade om.
1993 skrev hon om flera porträttfotografer från Stockholm som dittills varit osynliga i fotohistorien, trots att de på sin tid hörde till de mer framstående. Bertha Valerius och Rosalie Sjöman var två namn som då lyftes fram ur glömskan. Redan på 1860-talet var 14 av Stockholms 100 registrerade fotografer kvinnor.
– De kom oftast från medelklassen. Att yrket inte var ett gammalt skråhantverk underlättade för kvinnorna att ge sig in i det, kommenterar Eva Dahlman.
Den tekniska revolution som det innebar när det bland annat gick att framställa flera kopior anser hon också viktig i sammanhanget (daguerrotypin ersattes med kollodium-metoden).
De gotländska kvinnliga fotograferna då?
David Papp skrev om några av dem i Fotografer från Gotland på 1800-talet (1974), uppgifter som andra senare använt sig av. Svårigheterna med att nysta fram mer data beror enligt Eva Dahlman bland annat på arkivens och museernas sätt att systematisera sitt material.
– Man kan söka bilder från till exempel Gotland på variabler som fiske, eller jordbruk, eller personer som porträtterats. Men inte på fotografens namn, i alla fall inte om det var en kvinna.
Olivia Wittberg, som öppnade ateljé i Hemse 1880 presenterades på Gotlands Museums utställning Kvinnfolki-en helt annan historia (2009), där också några andra kolleger till henne nämndes. Hon var porträttfotograf, men är också känd för att ha fotograferat Gotlands samtliga kyrkor. Hon finns representerad på den nya utställningen.
Det gör också Mathilda Segerdahl.
– Hon var enastående! Klart i klass med de bästa. Därtill med en spännande levnadshistoria, från Vimmerby till Chicago till Gotland, säger Eva Dahlman.
Att vissa fotografier tagna av Betty Smitterberg, verksam i Klintehamn, Visby och Fårösund, kan visas är tack vare bidrag från en sentida släkting.
Carina Johansson har samlat in bilder från Gotlands Museum, Landsarkivet, Gotlands Fotografiska Forum, Almedalsbiblioteket och privata samlingar.
– Det har varit roligt och intressant. Ambitionen är att visa något från varje fotograf och samtidigt skapa variation, säger hon.
Utställningen invigdes i lördags, på torsdag föreläser Eva Dahlman. Skaparna av utställningen är mycket intresserade av att komma i kontakt med privatpersoner som har fler exempel på kvinnliga fotografers verk.