Kim Princis har skapat sin studiodröm pÄ andra vÄningen i huset i HogrÀn. Aldrig vill han flytta dÀrifrÄn.
Som han slitit genom Ären. Skrivit, spelat, spelat in, ringt runt, hört av sig, slÀppt album, förgyllt bröllop och kalas, repat, lagt en heltid pÄ sin musik.
Eller: Sedan en tid lÀgger han verkligen en heltidstjÀnst pÄ sitt musicerande, försöker vara i studion i hemmet i HogrÀn 40 timmar i veckan, dagtid.
För att det Àr just ett jobb Àven om hela sjÀlen finns dÀri.
â Förra sommaren började jag kunna leva pĂ„ musiken. Att kĂ€nna hur det lyfteâŠdet Ă€r ju det hĂ€r jag vill, det jag kĂ€mpat förâŠdet kĂ€nns helt otroligt, sĂ€ger han.
Kim flyttade till Gotland för sju Är sedan, började plugga pÄ Campus men funderade pÄ att lÀmna ön nÀr hösten kom.
SÄ mycket han dÄ Ànnu inte visste, hur staden lever upp pÄ ett annat sÀtt nÀr besökarna rest hem.
â DĂ„ hade jag bott i Melbourne i ett och ett halvt Ă„r, ville till Uppsala men kom in i VisbyâŠoch nu vill jag aldrig flytta hĂ€rifrĂ„n. Tanken Ă€r att leva i det hĂ€r huset resten av livet.
Han och sambon Mathilda blev i mars förÀldrar till Sam. DÀrmed Àr de fyra generationer boende pÄ gÄrden, alla pÄ Mathildas sida av slÀkten.
Kim Princis gav i höstas ut albumet "Hemma", nu kommer det i en ny version med texter pÄ engelska efter ett önskemÄl frÄn skivbolaget Rexius Records.
Om han möjligen till en början damp ner som en frÀmmande fÄgel Àr han det inte lÀngre. Han tackar pandemin för detta.
DÄ gick möjligheten att spela musik live i stÄ och Kim fick istÀllet hjÀlpa svÀrförÀldrarna pÄ gÄrden. Det innebar nÄgon helt annat Àn att riva av en refrÀng:
â Jag mĂ„lade, snickrade, skrĂ€mde igĂ„ng gamla bilar och skottade kobajs, saker jag aldrig tidigare gjort. Men det var sĂ„ klart det bĂ€sta sĂ€ttet att pĂ„ riktigt komma in i livet pĂ„ gĂ„rden och i Mathildas familj.
Kim Ă€r uppvuxen i Stockholm, namnet Ă€r lettiskt och betyder âprinsâ. Farmor flydde Baltikum under kriget, kom som flykting till Slite men flyttade snart vidare till StrĂ€ngnĂ€s.
Det Àr en ÀndÄ inte oviktig del av historien, den dÀr landkÀnningen pÄ Gotland. Som att saker och ting knutits samman sedan Kim bosatt sig pÄ ön.
â Vi ska precis Ă„ka till fastlandet sĂ„ farmor fĂ„r trĂ€ffa Sam för första gĂ„ngen, det ska bli fint, sĂ€ger han.
Kim Princis spelar in det mesta av sin musik pÄ egen hand.
Han blev alltsÄ kvar pÄ ön, Princis, som han kallar sig som artist. Dj:ade en del och fortsatte skriva sin musik, musiken som varit en drivkraft sedan första metalbandet under tonÄren i Huddinge.
Hans tredje album kom i höstas, det var hans första med skivbolaget Rexius Records i ryggenet heter âHemmaâ, sĂ„nger om att komma hem och landa i kĂ€rlek.
Det Àr soul, gotlÀndsk soul, allt skrivet av honom sjÀlv och inspelat i samarbete med andra musiker.
âŠoch nu kommer samma album en gĂ„ng till, fast nu pĂ„ engelska. Nu heter det âHomeâ.
â Jag var lite opeppad först, vadĂ„, jag vill ge ut nytt. Men skivbolaget lĂ„g pĂ„, âvi jobbar egentligen inte med musik pĂ„ svenskaâ och dĂ„ blev det sĂ„. Nu kĂ€nns det bra, det blir en riktig satsning.
Ăr internationella marknaden ditt mĂ„l?
â Inte sĂ„ att jag vill ut pĂ„ en massa turnĂ©er, det Ă€r inte det jag ser framför mig. Men streaming-mĂ€ssigt kan musiken ju nĂ„ betydligt fler, sĂ„ tĂ€nker jag just nu.
Kim Princis har allehanda instrument i sin studio, ett keyboard, bland annat.
Allt Àr klart, sÄ klart. Albumet slÀpps 9 juni. Sedan vÀntar sommaren, sex veckor med gig varje kvÀll, alltid ensam med sitt huvudinstrument, den akustiska gitarren.
Han skulle gÀrna spela med band, men det driver kostnaderna. Kanske i framtiden, men nu Àr nu.
Hur kÀnns det inför skivslÀpp? Nervöst?
â Förr var det sĂ„, inte nu, jag kĂ€nner mig helt lugn. Det dĂ€r Ă€r bara en liten del i allt jag gör, men samtidigt Ă€r det förstĂ„s vĂ€ldigt kul, det Ă€r nu folk kan börja leva med lĂ„tarna.