Varför valde hon tomatketchup?

Ingvar Andersson förvånas lite över att Englands drottning lanserar en ny tomatketchup. Sedan begriper han intevarför han aldrig lyckas hålla liv i krukväxter.

Ingvar Andersson

Ingvar Andersson

Foto: Arkivfoto

Ketchup2022-02-26 14:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter 70 år på tronen ville Elizabeth II pröva något nytt. Varför hon valde att lansera en ny tomatketchup är något att förvånas över. Om nu EU skulle lägga handelshinder i vägen för drottningens ketchup så är det inget som oroar eftersom hon inte bara är statsöverhuvud i Storbritannien utan i ytterligare 14 länder. Bland andra Kanada, Nya Zeeland, Australien och Jamaica. Så nog finns det avsättningen för den röda kryddsåsen. Vem vet om parkerna runt Buckingham palace ska omvandlas till tomatodlingar. Eller om själva tillverkningen ska inrymmas i palatset med en golvyta på 77 000 kvadratmeter. Vem bryr sig om detaljer? 

Drottningketchup blir alltså ett begrepp, liksom tidigare drottningsylten. Vilken drottning det var som började blanda blåbär och hallon är okänt. Det välsmakande hopkoket har funnits i över 100 år. Det finns andra produkter med majestätisk klang. Tänker på prinsesstårta och prinskorv. Du kan säker komma på flera.

Vissa personer är utrustade med gröna fingrar. Det närmaste jag kommit var när vänstertummen fick en olycklig törn av en hammare. Tummen blev först blå och började sedan skifta i gult och grönt. Därmed sagt att jag borde hålla mig borta från både hammare och växtodling. Men har svårt att låta bli. Vill gärna ha en praktfull krukväxt i ampeln tillverkad av en antik ostform från Holland.

Det har blivit några genom åren. Efter drygt 14 dagar börjar växten se sorgsen ut. Och jag vet aldrig varför. För mycket vatten? För lite vatten? För mycket ljus? För lite ljus? En gång handlade det om bladlöss. Tusen och åter tusen små fettglänsande kryp. Lätt fixat. Blandade såpa och vatten och duschade växten. Efter några dagar var lössen borta. Men också samtliga blad. Har hört att man ska prata med växten. Men vad säger man till en planta som genomgår palliativ vård? Ampeln har hängt tom länge nu. Hög tid för ännu en tur till växthuset.

I jakten på en lämplig växt i det enorma utbudet går jag oförsiktigt nog rakt in i ett bord där det sitter människor och äter mat. Börjar se mig omkring. Va, en restaurang mitt i grönskan! Är inte sen att utnyttja detta unika tillfälle att slippa stå vid spisen. Beställer sotat flankstek och vatten. Något jag inte ångrar. Luften, miljön, maten. Bättre näringsställe står icke att finna! Att jag sedan glömmer mitt egentliga ärende räddar livet på en krukväxt…