Det har varit utsålt varje föreställning. Premiären ställdes in på grund av en vädervarning som uppmanade gotlänningarna att stanna hemma, och fick flyttas till ett annat datum. Men när ensemblen vinkar adjö till publiken har runt 3 000 gotlänningar sett årets revy, som var speciell på många sätt.
Dels har det varit en comeback efter flera års uppehåll, dels har gänget på scen bestått av många nya ansikten.
När Helagotland besöker Gotlandsrevyn på Rondo, där den spelats sedan starten 1999, pågår förberedelserna för avslutningshelgen. Ljud, ljus och repliker ska sitta när publiken tar plats i stolsraderna – och de extra stolar som fått ställas vid sidan. För ett högt publiktryck är det.
– Efter flera års uppehåll så vet man ju inte alls vilket sug det är efter revy, men det har varit tydligt att det fanns. Det var slutsålt redan innan premiären, säger Anna Jankert, som är en av de skådespelare som har varit med tidigare år.
– Nu har vi varit en ny konstellation och mycket har fått skapats på nytt tillsammans. Det har varit friskt, säger hon.
Ämnena som avhandlas på scen är superaktuella. Ett nummer har till och med varit så färskt att det har skrivits om vecka för vecka. Manusförfattarna och regissören har varit väldigt noga med att nyårsrevyn ska spegla just året som har gått.
En av de nykomlingar som satt avtryck på årets revy är Carl von Schulman. Med en del erfarenhet från studentspex i Uppsala kände han att det nu var dags att ge sig in i en annan scenvärld – både som manusförfattare och skådespelare.
Han har tyckt att det varit särskilt kul att sätta gotlänningarnas angelägenheter i ett annat sammanhang. Ett exempel är färjetrafiken, som avhandlas både en och två gånger i revyn. I Carl von Schulmans manus porträtteras Destination Gotlands vd Marcus Risberg som Charon, färjkarl i grekisk mytologi som förde de döda över floden Styx.
– På samma sätt är Marcus Risberg, med deras monopol, den enda som kan ta dig över vattnet. Så vad händer om du inte har råd? Då får du yra på kajen i Nynäs i all evighet, säger Carl von Schulman.
Revyn ska vara rolig, tänkvärd, energifylld och väldigt lokal, menar Tomas Lindström, regissör och skådespelare.
– Med tanke på vad som händer i världen, så är det väldigt skönt att dela våra egna issues, som vi har här, med gotlänningarna. Vi behöver se på det som är roligt och skratta åt det. Sedan glömma och gå vidare, säger han.
Tomas Lindström själv började med revy redan som 14-åring i Tibrorevyn. Till Gotlandsrevyn kom han 2020 och hann vara med ett år innan pandemin satte stopp. För honom är revy inte bara underhållning, utan en folkrörelse som fyller en demokratisk funktion och där man skojar om makthavarna.
– Sedan gäller det att man gör det utan att vara rå och elak. Komik är allvar och ett väldigt starkt verktyg, säger han.
Bakom scenen har Pelle Sundberg, mest känd från kultbandet Smaklösa, bytt skepnad och blivit DG-anställd. Han har lång erfarenhet av att underhålla på scenen, men som revyskådespelare har detta varit en debut. Eller nåja, riktig debut var det inte.
– Jag har varit med i revy en gång på 70-talet. Men då spelade jag mig själv, avslöjar han.
Den här gången har han behövt hålla sig till manus – någorlunda i alla fall – och att spela tillsammans med andra. Vilket har varit ovant och en utmaning.
– Men det har varit riktigt kul. Roligast har det varit när det har varit folk, det är inte lika kul att repetera utan någon i publiken, säger han.
– Vill du se en snigel?, ropar Carl von Schulman från logen och svirar om till en svarthuvad snigel – vilken var årets kanske mest ovälkomna gäst som fick liv på Rondoscenen.
Han får sällskap av Elin Wikström, som också hon är ett nytt ansikte och en ny röst för Gotlandsrevyns publik. Faktum är att hon bara har bott på Gotland i två år. Teatervana har hon sedan innan, men just lokalkännedomen har stundtals varit en utmaning.
– Det har ju varit speciellt. När jag frågade vem Inger Harlevi är, så skrattade alla, säger hon.
När dörrarna slutligen öppnas så fylls varenda stol och så har det alltså varit tidigare helger och så väntas det även bli under de sista föreställningarna.
– Det är överraskande och kul, att publiken kommer ihåg oss och vill komma tillbaka, säger Patrik Ohlsson, produktionsansvarig och ordförande för Gotlandsrevyn.