Onsdag den 3:e juli kommer Titiyo till S:t Nicolai kyrkoruin som den första spelningen i årets ”Musik i ruinen”. Projektet startade sommaren 2018, och bjuder i sommar in till sju spelningar i den 800 år gamla ruinen.
– Jag har spelat där en gång förut på en privat grej. Under vårens spelningar har jag jobbat med olika projiceringar och ljus och så, i S:t Nicolai får vi tänka om lite. Man får istället gotta sig lite mer i den fina omgivningen och låta ruinen stå för det visuella på nåt sätt, säger Titiyo.
Förutom sommarens spelningar är Titiyo även aktuell i årets säsong av Så mycket bättre. Programmet firar tio år genom att bjuda tillbaka tidigare gäster, och för Titiyo var det ett kärt återbesök på Grå Gåsen.
– Att komma tillbaka till det gänget med bland annat Petter och Uggla och Miss Li och Timbuktu, det är ju ett drömhäng! Jag blev väldigt god vän med Uggla faktiskt. Vi har bara stött på varandra under åren och ropat hej tidigare. Vi hade så himla kul, framför allt han och jag och Petter. Jag skulle egentligen bara vara med tre dagar, men
Uggla fyllde 65 i programmet så då åkte jag tillbaka delvis för hans skull, säger Titiyo och skrattar.
I samband med att Så mycket bättre sänds i höst släpps också hennes två låtar från programmet.
– Jag är jättenöjd med låtarna, det ska bli skitkul att släppa dom. Oftast brukar man ju bli ganska efterfrågad efter det att programmet sänts så jag kan tänka mig att jag kommer spela mer nästa sommar.
Låtarna som Titiyo framför i Så mycket bättre i år är skrivna på svenska. 2015 kom Titiyos första album på svenska, ”13 gården”, och i fjol släppte hon singeln ”Som ingenting”.
– Jag trivs så bra med att sjunga på svenska. Då kan man vara mycket mer saklig. När jag skrev på engelska blev det mycket mer psykadeliskt och flummigt och indirekt.
– Texterna på svenska har varit väldigt tydliga, beskrivande, sakliga. Inte så jäkla känslosvallande utan mer beskrivande. Jag kommer nog aldrig att palla sjunga ”Jag älskar dig, kom tillbaks” på svenska.
Hon upplever också att folk relaterar till hennes texter i högre utsträckning när texten är på svenska.
– Det känns verkligen som att vi inte är klara med det. Jag ska definitivt göra ett till svenskt album, säger hon.
Inget mer engelskspråkigt?
– Någon enstaka låt kanske. Jag är väldigt sugen på det klubbiga, så det ju möjligt att man kanske gör något projekt med nån DJ som är på engelska. Det är väl kanske det enda som är lite tråkigt med att sjunga på svenska annars att man blir lite fast i Skandinavien.
Något drömsamarbete?
– Hmmm... Det skulle kanske vara en klubbremix och duett med Thåström. Fast med ett fett beat. Inte rock’n’roll. Det hade varit mäktigt.
Titiyo har flera gånger i sin karriär tagit längre pauser där hon inte släppt ny musik. Efter dunderhiten ”Come Along” 2001 tog det flera år innan ny musik kom från artisten.
– Det uppehållet slutade med att jag började skriva mer själv faktiskt. Den långa pausen på åtta år var lite som att starta om. Det var lite ångest och lite stress men det var meningen att den skulle vara så lång.
– Det kreativa kommer och går på nåt sätt. Varje platta och varje låt är ju som en ny innovation. Även om jag inte syns och inte släpper platta på ett tag så är ju ändå processen i huvudet pågående jämt.
Titiyo och sambon Viktor välkomnade en dotter till världen för ett och ett halvt år sedan, vilket är en av anledningarna till att förra året endast bjöd på en Titiyo-konsert. Men framöver ser hon ingen anledning att ta paus från scenen.
– Nu börjar jag långsamt liksom rassla igång igen. Men jag har ju redan en dotter som är 26, så det är ju inte så att jag sitter och skriver låtar om hur det är att ha barn och blablabla haha. Det blev ett lite avbrott när Bibi kom, men jag kommer komma tillbaka till samma plattform.
Under sommaren kommer Titiyo utgå från familjen och det nybyggda huset i Bungenäs. Kleerup som har ett eget hus i området tipsade henne att komma dit, och det var kärlek vid första ögonkast på tomten.
– Plus att det flög en stor havsörn över huvudet på mig. Så då blev det så: ”Jag tar den, jag köper, jag måste ha den”. Det är ett tecken.
– Är man på dåligt humör så brukar jag gå ut och sätta mig vid stupkanten här och då är det som att allt dåligt och alla jobbiga känslor eller tankar virvlar bort i vinden på nåt sätt.
Titiyo menar att det är en helt annan mentalitet på Gotland än på fastlandet, att man hjälps åt på ett annat sätt.
– Jag har ju snackat om att jag vill bli pensionär i Visby. Man vill inte bli pensionär i Stockholm, det känns så jäkla deppigt. Visby är en lagom stad att bli gammal och dö i. Den är också lagom stor att bli dement i. Är man dement i Stockholm då kan man hamna i riktigt dåliga hörn, men här känns det väldigt tryggt.
– När Viktor är trött på att dra omkring mig i rullator då får han sätta mig här. Han är femton år yngre än jag, så det är lite upp till honom, haha.