Den här gången fick sjukdomen inte sätta stopp

Förra gången Åsa Persson hade en Lundell-biljett var dagen då hon fick beskedet om spridd bröstcancer. I tisdags, tre och ett halvt år senare, kom hon äntligen i väg på konsert, till Gåsemora på Fårö.

Åsa Persson kom äntligen i väg på Lundell-konsert. Förra gången hon hade biljett fick hon istället besked om obotlig cancer.

Åsa Persson kom äntligen i väg på Lundell-konsert. Förra gången hon hade biljett fick hon istället besked om obotlig cancer.

Foto: Magnus Ihreskog

KONSERT2019-07-18 13:00

Den 28 november 2015, då Ulf Lundell spelade på Wisby strand, hade Åsa Persson från Väte sedan länge köpt biljett. I flera år hade hon varit ett fan, första konserten bevittnad på Skansen 1996.

– 10 juli, jag har biljetten kvar. Syrran och jag gick dit, det jag minns mest är låten ”Älskling”, den gick rakt in i hjärtat, på något sätt.

Därefter har hon hängt med i bok- och skivutgivningen och sett flertalet konserter, så när Lundell annonserat att den där höstturnén var hans sista någonsin var ett biljettköp givet.

Men livet kom emellan. Cancerbeskedet hade hon fått tidigare, men den 28 november 2015 – dagen för konserten – var hon kallad till samtal på onkologen på Visby lasarett.

Diagnosen var omtumlande, den obotliga sjukdomen spridd bröstcancer. Det innebär att cancerceller från den ursprungliga tumören spridit sig till andra delar av kroppen och bildat nya tumörer. Varje år insjuknar runt 1500 kvinnor, bara 25 procent överlever de fem första åren.

Jag intervjuade Åsa om hennes sjukdom i september 2017. Sedan dess har vi hållit en viss kontakt.

När vi nu träffas i vimlet på Gåsemora, där Åsa är tillsammans med sin bror och hans fru, mår hon egentligen oförskämt bra, säger hon, även om resan tur och retur Väte tar på krafterna.

Hon får ständigt cellgift för att hålla sjukdomen i schack, benmärgen kan för all del inte producera vita blodkroppar så stundvis är det illa ställt med immunförsvaret, men i det stora hela är det okej.

– Jag blir trött, har lite svårt med balansen och är så klart medveten om att tiden går, att det snart har gått fyra av de där fem åren. Men jag har accepterat det där, det måste man göra.

Ett tag såg det mörkt ut, som att även detta konsertbesök skulle gå i stöpet. Efter en morgon med kraftig yrsel förra veckan fick hon en remiss till hjärnröntgen – samma dag som Gåsemora-spelningen.

– Och det gick ju inte. Jag förklarade läget för för personalen som ringde in mig på en återbudstid samma dag. Jag måste passa på att ge dem ett varmt tack för detta, säger Åsa.

Vad är det som gjort att du fastnat så för Ulf Lundells musik?

– Det går att hitta låtar för alla känslor. ”Gå ut och var glad” är min terapilåt och härom dagen lyssnade jag på ”Älskling” när jag låg i solstolen...jag kände samma känslor som -96 på Skansen, jag blir liksom kär i hela livet!

Efteråt är hon euforisk, hon fick sjunga med i just ”Gå ut och var glad”, blev trött i ben och kropp men glädjen att kunna närvara tog ändå överhanden.

– Han blev ju gladare och gladare och det blev jag med, säger hon.

Fårö blev den första av två Lundell-konserter för Åsa Persson i sommar. Hon har biljett även till Skansen den 1 augusti, då går hon och syrran dit för att sluta en cirkel.

– Första och sista konserten på Skansen, jag kan inte tro att det blir på annat sätt för min del, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!