Nina Mellbris och Katti Söderdahl innan konserten på Wisby strand.
Det har dragits otaliga referenser till kor, hästar eller rentav kalvar på grönbete, för att med ord beskriva glädjen och energin när människor återigen kan göra sådant som ansågs normalt innan pandemin lamslog en hel värld.
Men lördagens begivenhet på Wisby strand, Svenska hits, kan inte annat än beskrivas i dessa ordalag.
– Man är bara så sugen på att få lyssna på musik igen! När jag såg att det skulle vara svenska hits så tänkte jag att det lät väl bra, men Gotlandsmusikens konserter är alltid bra, de är så duktiga musiker allihop i orkestern, säger Nina Mellbris från Visby.
När GT träffar henne och vännen Katti Söderdahl är de på väg in till sina sittplatser vid Wisby strands stora scen. Ett hundratal andra har då redan satt sig till rätta.
Stämningen är märkbart uppsluppen och förväntansfull. Det här har många väntat på länge. Inte minst musikerna i Gotlandsmusikens väldiga orkester, med direktör Dag Franzén i spetsen:
– Ni kan inte ana hur glad jag är över att se en riktig publik framför mig, inledde han inför den välfyllda salongen.
Under en stunds allvar påminde han alla om att vi fortfarande lever i en coronapandemi, och att vissa åtgärder fanns kvar för att minska risken för smittspridning – även en sådan här eftermiddag.
– Men nu är vi här! Med full orkester och hela faderullan, fortsatte Dag Franzén och drog igång en fullmatad föreställning som hade det mesta.
Med buller och bång, bokstavligen, dundrade kvällens dirigent, Ulf Wadenbrandt, in för att kicka igång showen och innan han sagt något hade han genererat dagens första skratt och hejarop.
Ulf Wadenbrandt var dirigent – och full av energi.
Ulf Wadenbrandt har genom åren mottagit en rad utmärkelser och gjort sig känd för sina gränsöverskridande konserter där allt kan hända. Och visst var det så det kändes när han bjöd publiken på nummer efter nummer ur den svenska låtskatten, genom dels renodlat instrumentala versioner, dels orkesterns ackompanjemang till kvällens två solister.
Av dem var Fredrik Vahlgren först ut. Gotlänningen som senast sågs på en gotländsk scen våren 2020 då han spelade huvudrollen i "Hjälten på den gröna ön", en uppsättning som hastigt fick ställas in till följd av pandemin.
Publikfriare av rang, både han och nyss nämnda Wadenbrandt. Och taggade till tusen när de tillsammans öppnade med Björn Skifs klassiska superhit "Michelangelo". Nästkommande "Dans bort i vägen" hade varit en utmaning att lära sig, har Fredrik Vahlgren medgett i en tidigare intervju, inför konserten.
– Det är så många ord i texten. Jag har övat mycket hemma, så jag lär få fortsätta sjunga den ett bra tag framöver, berättade Fredrik Vahlgren från scenen och syftade på sin lilla tre månader gamla bebis som vant sig vid att höra den.
Kontrasterna och variationen i arrangemanget, något som utlovats på förhand, syntes tydligt när Helena Josefsson tog plats framför orkestern på scen.
Sångerskan Helena Josefsson var en av solisterna.
Säkerligen minst lika sprudlande inför att sjunga inför publik igen, men med en mer subtil och lågmäld framtoning, framförde hon Abbas "On and on and on". Efter det tog orkestern över showen själva, för en vacker version av Marie Fredrikssons "Ännu doftar kärlek".