Samer om repatriering: "Sverige ligger efter"

Sverige ligger Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara i startgroparna för att Ă„terbörda samiska föremĂ„l – medan resten av Norden har kommit lĂ€ngre. Ájtte – svenskt fjĂ€ll- och samemuseum – hoppas pĂ„ ett statligt uppdrag för att förvalta kulturarvet.

2019 Äterbördades kvarlevor frÄn samer till kyrkoplatsen pÄ Gammplatsen i Lycksele dÀr de grÀvts upp för 70 Är sedan. Arkivbild.

2019 Äterbördades kvarlevor frÄn samer till kyrkoplatsen pÄ Gammplatsen i Lycksele dÀr de grÀvts upp för 70 Är sedan. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Konst2022-12-28 08:15

Repatriering av kulturföremÄl frÄn ursprungsbefolkningar och koloniserade lÀnder Àr en frÄga som har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet de senaste Ären. Flera europeiska museer har tagit avgörande beslut under 2022.

Nu rör det pÄ sig ocksÄ för samerna i Sverige.

– Det Ă€r egentligen bara det senaste Ă„ret. I Norge och Finland har man redan genomfört de hĂ€r processerna sĂ„ i Sverige ligger man lite efter, sĂ€ger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef pĂ„ Ájtte – svenskt fjĂ€ll- och samemuseum.

I februari nÀsta Är ska museet fÄ ÀganderÀtten överförd för omkring 500 föremÄl av VÀrldskulturmuseerna. Samtal om de föremÄlen hade pÄgÄtt under en lÀngre tid men museilagen öppnade en möjlighet för Ájtte att göra en begÀran.

– Vi Ă€r bra pĂ„ vĂ„ra föremĂ„l och det Ă€r viktigt att vi erkĂ€nns som ett folk. Ájtte jobbar för att ingĂ„ i centralmuseerna och bli ett nationellt museum. DĂ„ Ă€r det ocksĂ„ viktigt att man har nĂ„gon sorts samling, sĂ€ger museichef Elisabeth Pirak Kuoljok.

Finland och Norge före

Återbördandet av samiska föremĂ„l ses av mĂ„nga samer som en viktig del i en avkolonialisering – och Ájtte och Sametinget i Sverige beslutade Ă„r 2000 att tillsammans arbeta för Ă„terförande av samiska samlingar. Enligt Elisabeth Pirak Kuoljok har det inte alltid gĂ„tt schysst till nĂ€r föremĂ„len förts bort.

– Nu har kyrkan varit ute och bett om ursĂ€kt och det har handlat mycket om uppgrĂ€vda kvarlevor. Det hĂ€r har ocksĂ„ varit en kĂ€nslomĂ€ssig process bland oss samer, vi Ă€r uppvuxna med rasbiologer som vandrat runt hĂ€r, och tvĂ„ngsförflyttningar. SĂ„ det har funnits mĂ„nga samlare som har tagit med sig saker hĂ€rifrĂ„n. Vi behöver fĂ„ tillbaka de hĂ€r sakerna, sĂ€ger hon.

I flera nordiska lĂ€nder Ă€r processen i full gĂ„ng. Finlands samiska Siida-museum har nu landets största samiska samling, med cirka 7 000 föremĂ„l. Nationalmuseum i Helsingfors har ocksĂ„ Ă„terfört 2 100 samiska tillhörigheter dit, och en ny permanent utstĂ€llning öppnade i somras efter att man byggt ut museet för att fĂ„ plats.

– I Norge har man ocksĂ„ Ă„terfört föremĂ„l till olika delar. De har Ă„tta samiska museer i landet, sĂ€ger Elisabeth Pirak Kuoljok.

Ájtte har gjort besök pÄ svenska museer för att inventera vad som finns och samarbetar med andra nordiska och europeiska museer. Men det mÄste museet söka extern finansiering för.

– Den största samlingen finns pĂ„ Nordiska museet och de har börjat titta pĂ„ sin samiska samling och det kan utmynna i en process dĂ€r man Ă„terför. Men det Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n klart.

Vill fÄ statligt uppdrag

Att det nu börjar hÀnda saker Àven i Sverige har flera orsaker: generellt tar museer allt större hÀnsyn till urfolks rÀtt. Den nya museilagen som infördes 2017 har ocksÄ spelat in. Den Àr den första samlande lagen för museiomrÄdet i Sverige

– Vi har ocksĂ„ funderat pĂ„ om Amanda Lind var en person som rörde i de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Elisabeth Pirak Kuoljok.

Regeringen har nu gett RiksantikvarieÀmbetet i uppdrag att analysera förutsÀttningarna för identifiering och Äterbördande av samiska föremÄl. Ájtte hoppas pÄ ett statligt uppdrag för att förvalta det kulturarvet.

– Vi uppvaktar kulturdepartementet om att fĂ„ en central roll och vi önskar ett ökat anslag. Det Ă€r en diskussion som kommer att fortsĂ€tta under nĂ€sta Ă„r med den nya kulturministern.

Fakta: repatriering

FrÄn 1600-talet och Är framÄt samlade bland annat kyrkan, staten och forskare in samiska föremÄl som drÀkter, bruksföremÄl och religiösa föremÄl. Vissa samlade ocksÄ in samiska skelett och kranier frÄn gravar. De föremÄlen ingÄr fortfarande i mÄnga museers och institutioners samlingar runt om i Sverige och Europa.

Diskussionen om repatriering av föremĂ„l har tagit flera kliv framĂ„t under 2022. MĂ„nga europeiska museer har till exempel beslutat att lĂ€mna tillbaka Beninbronserna – som plundrades 1897 av brittiska militĂ€rstyrkor i kungadömet Benin, i det som nu Ă€r södra Nigeria. FöremĂ„len spreds till framför allt vĂ€stvĂ€rldens museer.

2018 meddelade president Emmanuel Macron att Frankrike ska Ă„terlĂ€mna 26 afrikanska konstföremĂ„l till Benin, efter att en rapport han bestĂ€llt visade att 90–95 procent av Afrikas kulturarv finns pĂ„ museer utanför kontinenten, framför allt i europeiska lĂ€nder som koloniserade omrĂ„den i Afrika.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!